I dagens värld representerar Anatole Abragam en mycket viktig fråga som påverkar människors dagliga liv. Sedan dess uppkomst har Anatole Abragam skapat kontroverser och debatt, vilket väckt ett brett intresse i samhället. Under åren har Anatole Abragam utvecklats och blivit ett ämne för studier och forskning som täcker olika områden, från vetenskap och teknik till politik och kultur. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska betydelsen och inverkan av Anatole Abragam i dagens samhälle, analysera dess inflytande på olika aspekter av det dagliga livet och erbjuda en heltäckande bild av detta fenomen som fortsätter att generera intresse och uppmärksamhet runt om i världen.
Anatole Abragam | |
![]() Anatole Abragam, 1939. | |
Född | 15 december 1914 Grīva |
---|---|
Död | 8 juni 2011 (96 år) Vitry-sur-Seine |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Jesus College, Oxford, filosofie doktor, vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris École supérieure d'électricité ![]() |
Sysselsättning | Fysiker, professor, universitetslärare, teoretisk fysiker, ingenjör, kärnfysiker |
Arbetsgivare | Universitetet i Leiden Collège de France (1960–1985) Universitetet i Leiden (1979–) |
Utmärkelser | |
Holweck-priset (1958) Hedersdoktor vid Oxfords universitet (1976) Lorentzmedaljen (1982) Utländsk ledamot av Royal Society (1983) Matteuccimedaljen (1992) Lomonosov-guldmedaljen (1995) Storkorset av Nationalförtjänstorden (1995) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Hedersdoktor vid Technion Kommendör av Hederslegionen Kommendör av Akademiska palmen Hedersdoktor vid universitetet i Kent | |
Redigera Wikidata |
Anatole Abragam, född 15 december 1914 i Griva (idag en del av Daugavpils), Guvernementet Kurland i Kejsardömet Ryssland, död 8 juni 2011 i Vitry-sur-Seine i Frankrike, var en fransk fysiker.
Abragam, som var av rysk härkomst, kom som tioåring till Frankrike. Han professor i kärnmagnetism vid Collège de France 1960-85 och fysikdirektör vid franska atomenergikommisariatet 1965-71. Han har utfört teoretiska och experimentella studier av atomkärnors och elektroners magnetiska växelverkan.
Bland hans främsta arbeten märks The Principles of Nuclear Magnetism (1961), Réflexions d'un physicien (1983) och självbiografin De la physique avant toute chose (1987).
|