Analytisk thomism

I dagens värld är Analytisk thomism ett ämne som har fått obestridlig relevans. Sedan dess uppkomst har det fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet, och genererat intensiv debatt och analys inom olika områden. Vikten av Analytisk thomism ligger i dess påverkan på samhället, ekonomin, miljön, tekniken och många andra områden. Eftersom intresset för Analytisk thomism fortsätter att växa är det viktigt att förstå dess omfattning och konsekvenser, samt utforska de olika perspektiv som finns kring detta ämne. I den här artikeln kommer olika aspekter relaterade till Analytisk thomism att tas upp, för att erbjuda en heltäckande vision som låter läsaren fördjupa sig i ett ämne som utan tvekan kommer att markera framtiden för vår verklighet.

 Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-12)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Analytisk thomism är en filosofisk rörelse som söker förena thomismen och den moderna analytiska filosofin. Termen myntades under mitten av 1990-talet av den skotska filosofen John Haldane, som även är en av rörelsens ledande förespråkare.

Den moderna återupptäckten av Thomas av Aquino kan spåras till påve Leo XIII:s encyklika Aeterni Patris från 1879. Under första halvan av 1900-talet hörsammades påvens uppmaning av de franska akademikerna Etienne Gilson och Jacques Maritain, vilka båda kom att vinna många anhängare; Martain deltog till exempel i utformningen av FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna. Denna strömning kallas som regel nythomism.

Under mitten av 1900-talet kom thomismen i kontakt med den analytiska filosofin genom Elizabeth Anscombes, Peter Geachs, och Anthony Kennys arbeten; de båda förra var Ludwig Wittgensteins studenter. Anscombe och andra, som Alasdair MacIntyre, Philippa Foot, och John Finnis kan i stort sett tillskrivas skälet att dygdetiken återupprättats samt för det förnyade intresset för naturrätten. Båda dessa fält har utstakats av Thomas.

Vidare läsning

  • John Haldane (ed.), "Analytical Thomism", Monist, vol. 80, no. 4, October 1997.
  • John Haldane, "Thomism and the Future of Catholic Philosophy", New Blackfriars, Vol. 80, No. 938, 1999.
  • Fergus Kerr, O.P., "Aquinas and Analytic Philosophy: Natural Allies?", Modern Theology, vol. 20, no. 1, 2004.
  • Craig Paterson & Matthew S. Pugh (eds.) Analytical Thomism: Traditions in Dialogue. Ashgate, 2006.
  • Roger Pouivet, Après Wittgensein, saint Thomas. PUF, 1997.
  • John Finnis, Aquinas: Moral, Political, and Legal Theory. Oxford.
  • Alfred Freddoso, Two Roles for Catholic Philosophers