I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Amasoner. Oavsett om du är bekant med det här ämnet eller om det är första gången du hör om det, är vi säkra på att du kommer att hitta värdefull och underhållande information som hjälper dig att förstå det bättre. Vi kommer att utforska de mest relevanta aspekterna, de senaste framstegen och även den påverkan som Amasoner har haft på samhället. Oavsett vilken förkunskapsnivå du har, är den här artikeln utformad för att ge dig en komplett och uppdaterad översikt av Amasoner. Så gör dig redo att ge dig ut på en upptäcktsresa och lärande.
Amasoner (grekiska αμαζόνες) var i grekisk mytologi en stam av iranska kvinnokrigare i Sarmatien i Skytien. Amasonerna talade skytiska, ett östiranskt språk.
Enligt vissa versioner av myten om amasonerna var de döttrar till den olympiska guden Ares.[1] De strider som de grekiska heroerna utkämpar mot amasonerna kallas amazonomachi. Amasonernas hemvist lokaliserades av grekerna till en början i nordöstra mindre Asien, senare ansågs de bosatta i Centralasien.[2]
Amasoner sades leva i en kvinnostat helt utan män. En grannstam gjorde de unga flickorna gravida två månader om året. Alla pojkar som föddes sattes ut i skogen eller sändes till sina fäder sedan man gjort dem inkapabla att strida. Flickorna uppfostrades i en krigarkult där man skulle ha dödat tre fiender i strid innan man fick lov att skaffa barn.[2]
En senare etymologisk myt, som försöker förklara namnet "amazoner" ur "utan bröst", menade att amasonerna skar av sitt högra bröst för att lättare kunna hantera en pilbåge. I den grekiska konsten avbildas dock aldrig amasonerna så.[2]
Ordet amazon härstammar från fornpersiskans hamazan i betydelsen "krigare".[3]
Den grekiska myten om Amasonerna härrör från det faktum att det skytiska samhället var mer jämställt än det grekiska, även krigarbanan var öppen för kvinnor.[4]
Den skytiska stridstekniken, beridna bågskyttar, gynnar inte i första hand explosiv styrka alltså hade det övertag i form av fysisk styrka som män har över kvinnor mindre betydelse för en skytisk krigarkarriär.[4]
När skytiska krigargravar har analyserats med modern DNA-teknik har man kunnat konstatera att en tredjedel av de funna krigarna var kvinnor. Bland fynden av konstaterade kvinnor som fått en krigarbegravning hade många av kropparna typiska, läkta eller dödliga, stridsskador.[5][4]
I antika motiv avbildades amasonerna ofta med persiska mössor, yxor och andra utländska attribut för att tydligt markera vad som är främmande och oacceptabelt med dem. Inte helt oväntat är många av avbildningarna på detta tema romantiskt vinklade och dramatiskt utsmyckade.[6] Ett vanligt förekommande motiv på svartfigurig och rödfigurig keramik är Akilles som blir förälskad i amasonernas drottning Penthesileia, i samma stund som han dräper henne. Amazonomachi, gigantomachi och centauromachi uppfattas av vissa forskare som tydliga allegorier för riktiga händelser, så som exempelvis Atens segrar mot perserna under Persiska krigen. Alla tre motiv förekom på Fidias Athenastaty i Parthenontemplet i Aten. Motiven är även vanligt förekommande i Delphi.[7] Enligt Dowden[8] kan amasonerna i dessa fall symbolisera grekernas syn på perserna som ett tjänarfolk (passiva = kvinnliga).
Enligt vissa forskare[vilka?] är amasonerna och amazonomachi till för att visa hur saker och ting inte skall vara enligt det antika Greklands patriarkat. Männen skulle arbeta utomhus, resa och föra krig; vara aktiva. Kvinnorna, speciellt i enlighet med atenska ideal, skulle hålla sig inomhus och vara passiva. Eftersom amasonerna för sina egna krig, inte gifter sig och lever i matriarkat så måste de bekämpas, annars hotas både fortplantningen och könsrollerna.[7] Många av antikens hjältar får en chans att besegra amasonerna exempelvis Herakles, Akilles och Theseus.
|
|