Amanitaceae
Numera har Amanitaceae blivit ett ämne av stor relevans i vårt samhälle. Sedan starten har Amanitaceae fångat uppmärksamheten hos experter, akademiker och allmänheten, vilket genererat en kontinuerlig och berikande debatt. Under åren har Amanitaceae genomgått betydande förändringar, utvecklats och anpassats till tekniska, kulturella och sociala framsteg. I den här artikeln kommer vi att ta en djupgående titt på effekterna av Amanitaceae på olika områden, och utforska dess bidrag, utmaningar och framtidsperspektiv. Hur har Amanitaceae påverkat vårt dagliga liv? Vilka är implikationerna av Amanitaceae i det aktuella sammanhanget? Följ med oss i denna utforskning och låt oss tillsammans upptäcka vikten och relevansen av Amanitaceae i den samtida världen.
| Amanitaceae | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Agaricales |
| Familj | Amanitaceae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Amanitaceae | |
| Auktor | R. Heim ex Pouzar (1983)[1] |
| Släkten | |
Amanitaceae är en familj av svampar inom ordningen skivlingar. Ibland sammanförs den med familjen Pluteaceae,[3] till vilken bland annat hjortskölding (Pluteus cervinus) räknas. Dess arter återfinns vanligtvis i skogsbygder.
Släkten och grupperingar
Kamskivlingar (Amanitopsis) räknades tidigare som ett eget släkte inom Amanitaceae, sedan som ett undersläkte till flugsvampsläktet (Amanita), men numera räknas kamskivlingar som en sektion av Amanita ssp Vaginatae.[2][4] Kamskivlingarna kan särskiljas från flugsvamparna genom att de unga individerna saknar den hinna över skivorna på undersidan av hatten som sedan utvecklas till fotens ring.[5] Brun kamskivling (Amanita fulva) är en av de vanligaste kamskivlingsarterna.
Amarrendia och Torrendia räknas idag som egna släkten, men vissa egenskaper pekar på att de också kan vara undersläkten till flugsvampsläktet. Limacella är dock ett eget släkte, som bland annat skiljer sig från flugsvampar i utvecklingen av skivorna och stödstrukturerna i hatten.[2]
Referenser
- ^ Pouzar Z. (18 april 1983). ”Taxonomic and nomenclatural notes on some families of larger fungi” (på Engelska). Ceská Mykologie "37" (3): ss. 172–76.
- ^ Tulloss, Rodham E.;Yang, Zhu-liang (10 oktober 2009). ”Studies in the Genus Amanita Pers. (Agaricales, Fungi)”. http://pluto.njcc.com/~ret/amanita/mainaman.html. Läst 12 februari 2010.
- ^ Encyclopædia Britannica Online 2010: Agaricales. Läst 2010-02-12.
- ^ Matli, F (2006). ”Intressanta fynd av kamskivlingar”. Svensk Mykologisk Tidskrift 27 (2): sid. 11–16. https://www.svampar.se/smf/smt/SMT_2006_2.pdf.
- ^ Lohmeyer, Till R.; Künkele Ute, Sahlin Olle (2008). Svampar: . Bath: Parragon. sid. 61. Libris 10946068. ISBN 978-1-4075-2405-4 (inb.)
|