I denna artikel kommer Alsterån att behandlas ur olika perspektiv, för att analysera dess betydelse, påverkan och relevans inom olika områden. Dess ursprung, utveckling och konsekvenser kommer att undersökas, liksom dess relation till andra relevanta ämnen. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt kommer vi att försöka förstå dess inflytande på det nuvarande samhället, såväl som dess möjliga framtida implikationer. Möjliga lösningar, rekommendationer och utmaningar förknippade med Alsterån kommer också att undersökas, i syfte att ge en övergripande vision och reflektera över dess innebörd i vår nuvarande verklighet.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Alsterån | |
Å | |
Alsterån framför stationshuset i Fröseke år 1925
| |
Land | Sverige |
---|---|
Världsdel | Europa |
Källa | Alstern |
- höjdläge | 219 m ö.h. |
Mynning | Östersjön |
Längd | 125 km |
Flodbäcken | 1 600 km² |
Vattenföring | |
- medel | 10 m³/s |
Geonames | 2726413 |
Läge för Högvadsåns utflöde.
| |
Högvadsån med biflöden
|
Alsterån är en å i östra Småland. Alsterån rinner upp i sjön Alstern (219 m ö.h.) och strömmar österut mot Kalmarsund, där ån mynnar vid Pataholm nära Ålem. Längd 125 km inkl. källflöden. Avrinningsområdet är cirka 1 600 km². Vid mynningen är medelflödet cirka 10 m³/s. Viktigaste biflöde är Badebodaån. Längs ån finns orter som Sävsjöström, Alsterfors, Alstermo, Fröseke, Alsterbro, Blomstermåla och Ålem.
Förutom Alstern kan inom Alsteråns flodområde nämnas sjöarna Uvasjön, Store Hindsjön, Hultsnäsesjön och framför allt den största sjön, Allgunnen (85 m ö.h.).
Alsterån är rik på havsvandrande öring ända upp till Hornsö vattenkraftverk som utgör ett definitivt vandringshinder för fisk. Ingen fiskväg finns än.
Alsteråns Vattenråd ansvarar för recipientkontrollen av Alsteråns vattendrag och sjöar.