I dagens värld har Albertinesparvuggla fått obestridlig relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess inflytande på populärkulturen eller dess betydelse i akademin, har Albertinesparvuggla blivit ett ämne av intresse för ett brett spektrum av människor. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Albertinesparvuggla satt sin prägel på olika områden av mänsklig kunskap. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Albertinesparvuggla, och analysera dess betydelse och implikationer i det moderna samhället. Med ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka hur Albertinesparvuggla har format och fortsätter att forma den värld vi lever i.
Albertinesparvuggla Status i världen: Sårbar[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Ugglefåglar Strigiformes |
Familj | Ugglor Strigidae |
Släkte | Glaucidium |
Art | Albertinesparvuggla G. albertinum |
Vetenskapligt namn | |
§ Glaucidium albertinum | |
Auktor | (Horsfield, 1821) |
Synonymer | |
|
Albertinesparvuggla[2] (Glaucidium albertinum) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3]
Albertinesparvugglan är en liten (20 cm) storhövdad uggla utan "öron". Den har ett runt vitfläckat huvud, bandat bröst men obandad rygg, och fläckning på buk och flanker. Ögonen är ljusgula. Akaciasparvugglan är mindre intensivt färgad, med bandat huvud och bandad rygg. Lätet har inte beskrivits.[1]
Det råder kunskapsbrist om fågelns utbredning, men den har rapporterats från Itombwebergen och skogar väster om Edwardsjön i östra Demokratiska republiken Kongo och norra Rwanda.[3] IUCN kategoriserar arten som sårbar.[1] Den behandlas ibland som underart till akaciasparvuggla (G. capense).[4]