Aerospiza toussenelii

I den här artikeln ska vi fördjupa oss i ämnet Aerospiza toussenelii, som har en betydande inverkan på olika områden i samhället. Aerospiza toussenelii är ett ämne som har väckt stort intresse de senaste åren, eftersom dess relevans inte är begränsad till ett enskilt område, utan har återverkningar på politik, ekonomi, kultur, vetenskap och teknik. Genom en djupgående analys kommer vi att utforska de olika aspekterna av Aerospiza toussenelii och hur det har format världen vi lever i. Från dess inverkan på vardagen till dess inflytande på historiska händelser är Aerospiza toussenelii ett ämne som förtjänar att studeras på djupet för att förstå dess verkliga omfattning.

Rödbröstad hök
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteAerospiza
ArtA. toussenelii
Vetenskapligt namn
§ Aerospiza toussenelii
Auktor(Verreaux & Verreaux & Des Murs, 1855)

Aerospiza toussenelii är en fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[2]

Utseende och läte

Fågeln är en medelstor hök med grått på rygg och huvud, vit strupe och ordentligt med rostrött på kroppssidor och bröst. Den har rätt korta, rundade vingar och relativt lång svartaktig stjärt med tydliga vita tvärband. Västliga fåglar har fint tvärbandat bröst, de i öst rätt enhetligt rostrött undertill. Arten är ytligt lik rödsidig hök, men är mycket större och vanligare. Den kan också förväxlas med långstjärtad hök, men rödbröstad hök har kortare stjärt, mörkare ovansida och rent vit strupe. Lätet är ett vasst "wik!".

Utbredning och systematik

Arten indelas i fyra underarter med följande utbredning:[3]

  • Aerospiza toussenelii macrocelides – förekommer i regnskogar ifrån Senegal och Gambia till västra Kamerun
  • Aerospiza toussenelii toussenelii – förekommer i nedre Kongoflodens avrinningsområde (södra Kamerun, Gabon)
  • Aerospiza toussenelii canescens – förekommer i övre Kongoflodens avrinningsområde
  • Aerospiza toussenelii lopezi – förekommer på ön Bioko i Guineabukten

Fram tills nyligen urskildes den som egen art, och vissa gör det fortfarande. Sedan 2025 inkluderas den dock till övervägande del i bantuhöken (A. tachiro).

Släktestillhörighet

Arten placerades tidigare i släktet Accipiter. Genetiska studier visar dock att släktet så som det traditionellt är konstituerat är parafyletiskt, där kärrhökarna i Circus är inbäddade, men också släktena Erythrotriorchis och Megatriorchis.[4][5][6][7][8][9] För att kärrhökarna ska kunna behållas i ett eget släkte delas därför Accipiter delas upp i flera mindre släkten, däriblamd Aerospiza.[10][3]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Alphonse Toussenel (1803-1885), fransk journalist och naturforskare.[11]

Referenser

  1. ^ Birdlife International 2024 Accipiter toussenelii . Från: IUCN 2024. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2024-2. Läst 26 december 2024.
  2. ^ Clements, J. F., P. C. Rasmussen, T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, A. Spencer, S. M. Billerman, B. L. Sullivan, M. Smith, and C. L. Wood. 2024. The eBird/Clements checklist of Birds of the World: v2024. https://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download/
  3. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2022. IOC World Bird List (v12.2). doi : 10.14344/IOC.ML.12.2.
  4. ^ Kocum, A. (2006), “Phylogenie der Accipitriformes (Greifvögel) anhand verschiedener nuklearer und mitochondrialer DNA-Sequenzen”, Dissertation, Ernst-Moritz-Arndt-Universität Greifswald.
  5. ^ Griffiths, C.S., G.F. Barrowclough, J.G. Groth and L.A. Mertz (2007), Phylogeny, diversity, and classification of the Accipitridae based on DNA sequences of the RAG-1 exon, J. Avian Biol. 38, 587-602.
  6. ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315.
  7. ^ Breman, F.C., K. Jordaens, G. Sonet, Z.T. Nagy, J. Van Houdt och M. Louette (2013). DNA barcoding and evolutionary relationships in Accipiter Brisson, 1760 (Aves, Falconiformes: Accipitridae) with a focus on African and Eurasian representatives, J. Ornithol. 154, 265-287.
  8. ^ Lerner HRL & DP Mindell. 2005. Phylogeny of eagles, Old World vultures and other Accipitridae based on nuclear and mitochondrial DNA. Molecular Phylogenetics and Evolution 37: 327–346.
  9. ^ Mindell DP, JFuchs, and JA Johnson. 2018. Phylogeny, taxonomy, and geographic diversity of diurnal raptors: Falconiformes, Accipitriformes, and Cathartiformes. S. 3–32 i JH Sarasola, JM Grande, and JJ Negro (editors), Birds of prey: biology and conservation in the XXI century. Springer.
  10. ^ Catanach TA, MR Halley & S Pirro. 2024. Enigmas no longer: using ultraconserved elements to place several unusual hawk taxa and address the non-monophyly of the genus Accipiter (Accipitriformes: Accipitridae), Biological Journal of the Linnean Society
  11. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar