9 cm pansarvärnspjäs 1110

I följande artikel kommer vi att utforska vilken inverkan 9 cm pansarvärnspjäs 1110 har haft på olika aspekter av dagens samhälle. Från dess ursprung till dess relevans idag har 9 cm pansarvärnspjäs 1110 varit ett ämne av intresse för forskare, experter och allmänheten. Genomgående i denna artikel kommer vi att analysera de olika perspektiven relaterade till 9 cm pansarvärnspjäs 1110, samt vilka implikationer det har haft inom områden som teknik, kultur, politik och ekonomi. Dessutom kommer vi att undersöka hur 9 cm pansarvärnspjäs 1110 har påverkat och förändrat hur vi interagerar, kommunicerar och navigerar i dagens värld. Utan tvekan har 9 cm pansarvärnspjäs 1110 satt en betydande prägel på vårt samhälle och kommer att fortsätta att vara ett relevant ämne för framtiden.

9 cm pansarvärnspjäs 1110
9 cm pvpj 1110

9 cm pvpj 1110 i litauisk tjänst, 2010.
Typ Rekylfri pansarvärnspjäs
Ursprungsplats Sverige
Tjänstehistoria
I tjänst 1959-1995
Använts av Se: användare
Krig Kalla kriget
Rysslands invasion av Ukraina 2022
Produktionshistoria
Konstruerad 1953-1959
Konstruktör Bofors
Tillverkare Bofors (pjäs)
Carl Gustafs stads gevärsfaktori (lavett)
Antal tillverkade 1600
Specifikationer
Vikt 125 kg (260 kg inklusive hjullavett)
Längd 3,7 meter
(4,1 meter inklusive hjullavett)
Piplängd 3,4 meter
Besättning 2 (laddare, skytt)
Patron 90 × 760 mm R Bofors
9 cm skarp patron m/59
Patronvikt 9,6 – 10 kg
Kaliber 90 mm
Eldhastighet 6−8 skott/min
Utgångshastighet 700 m/s
Effektiv räckvidd 800 meter
Riktmedel Optiskt med streckplatta, 400, 600, 800 och 1000 m
Reservsikte: korn och hålsikte

9 cm pansarvärnspjäs 1110, kort 9 cm pvpj 1110, (ursprungligen betecknad 9 cm pvpj m/59) är ett rekylfritt pansarvärnsvapen konstruerat enligt bakblåsprincipen med kaliber 9 cm. Vapnet utvecklades som en ersättare för, och efterföljare till 10,5 cm infanterikanon m/45 som hade utvecklats som ett modernare svar på andra världskrigets pansarvärn med stora grovkalibriga pansarvärnskanoner genom att göra en lättare pjäs med kortare räckvidd, men med högre genomslagsförmåga.

Konstruktion och historia

9 cm pvpj 1110 utvecklades som en ersättare för 10,5 cm infanterikanon m/45, även denna av rekylfri typ. 10,5 cm infanterikanon hade snabbt blivit omodern efter att ha gått i tjänst och därför behövdes en ersättare utvecklas redan innan vapnet blivit 10 år. Ersättaren behövde vara bättre i alla kategorier, större verkan, längre räckvidd och bättre framkomlighet i terräng.

Uppdraget att utveckla detta vapen föll på Bofors och 1953 beställdes de första prototyperna. Två prototyper levererades tidigt 1954 och 1959 fastställdes modellen som 9 cm pansarvärnspjäs m/59, senare ändrad till 9 cm pvpj 1110.

Tillverkning delades upp mellan Bofors och Gevärsfaktoriet i Eskilstuna. Själva pjäsen tillverkades av Bofors medan lavetten byggdes i Eskilstuna.

Ovanpå eldröret till 9 cm pvpj 1110 satt ett automatgevär m/42 ombyggt till 7,62 mm kaliber, vilket användes som inskjutningsvapen. Inskjutningsvapnet betecknades 7,62 mm inskjutningsvapen 5110. Pjäsens riktmedel var ett kikarsikte med 4 gångers förstoring.

Pjäsen utgick ur svenska armén på 1990-talet. Ett stort antal av pjäserna skänktes i början av 2000-talet till de baltiska länderna.

Versioner

Pansarvärnspjästerrängbil 1111.
Pansarvärnspjästerrängbil 9031.

Ursprungligen var pvpj 1110 traktordragen, men när Krigsmakten anskaffade tgb 903 beställdes även en öppen variant, benämnd pansarvärnspjästerrängbil 9031, för att transportera pvpjäsen. Vapnet användes även på pansarvärnspjästerrängbil 1111 som var en öppen version av terrängbil 11. Den kom även att användas på en version av bandvagn 206 (pansarvärnsbandvagn 2062), med öppet kapelltak och med pjäsen monterad på den främre vagnen. Pjäsen kunde även transporteras med skidpulka.

Ammunition

Ammunitionen till Pvpj 1110 bestod av en projektil införd i patronhylsa m/59 av mässing till en enhetspatron. Ett komplett skott var 885–920 mm långt och vägde knappt 11 kg. Projektilen var en fenstabiliserad spårljuspansarspränggranat med riktad sprängverkan, samma projektiler användes också av infanterikanonvagn 91:

  • Spårljuspansarspränggranat m/62
Elektrisk utlösning när det yttre höljet deformerats tillräckligt för att vidröra det invändigt monterade distansorganet.
Genomslagsförmåga: 380 mm, Vikt: 10,7 kg
  • Spårljuspansarspränggranat m/77
Anslagständare, genomslagsförmåga: 500 mm, Vikt: 11,2 kg
  • Spårljuspansarspränggranat m/84
Anslagständare, genomslagsförmåga (uppskattat värde): 600 mm, Vikt: 10 kg
  • Spårljusövningsgranat m/62
Används för skjutövningar, sprängämnet ersatt med ballast (cement).
Vikt: 10,7 kg

Användare

Referenser

Noter

  1. ^ ”The Ukrainian Armed Forces began to use the Swedish Pansarvärnspjäs 1110 anti-tank guns, which can hit targets at a distance of up to 1 km”. https://gagadget.com/en/160385-the-ukrainian-armed-forces-began-to-use-the-swedish-pansarvarnspjas-1110-anti-tank-guns-which-can-hit-targets-at-a-distan/. Läst 24 augusti 2022. 
  2. ^ Bofors 350 år. 1995. sid. 231–235. Läst 9 november 2020 
  3. ^ Arméns AMAKT 1964. 1964 
  4. ^ Eriksson, Åsa (11 mars 2007). ”Hells Angels hade kanon”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10899019.ab. Läst 17 augusti 2011. 
  5. ^ ”Pansarvärnspjäs 1110 Avvecklad”. .soldf.com. Arkiverad från originalet den 7 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180207211151/https://www.soldf.com/pvpj1110.html. Läst 7 februari 2018. 
  6. ^ ”Prieštankinis beatošliaužis pabūklas PV1110”. Litauens försvarsmakt. Arkiverad från originalet den 28 april 2013. https://www.webcitation.org/6GDjaJEj1?url=http://kariuomene.kam.lt/lt/ginkluote_ir_karine_technika/granatsvaidziai_ir_priestankiniai_ginklai/priestankinis_beatosliauzis_pabuklas_pv1110.html. Läst 9 november 2020. 

Litteratur

  • 9 cm pansarvärnspjäs 1110 7,62 mm: inskjutningsvapen 5110, montering på pjäsen. Stockholm. 1963. Libris 8861815 
  • 9 cm pvpjäs 1110 – beskrivning. Försvarets materielverk, Armématerielförvaltningen. 1972. M7786-001170 

Externa länkar