4 Cygni
Numera är 4 Cygni ett ämne på allas läppar. Med teknologins framsteg och globaliseringen har 4 Cygni blivit ett ständigt bekymmer för det moderna samhället. Oavsett om det är på det politiska, ekonomiska, sociala eller miljömässiga området har 4 Cygni skapat debatt och väckt intresset hos både experter och medborgare. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av 4 Cygni och analysera dess inverkan på våra liv. Från dess ursprung till dess möjliga lösningar kommer vi att reflektera över hur 4 Cygni påverkar vårt dagliga liv och vad vi kan göra åt det.
| 4 Cygni | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Svanen |
| Rektascension | 19t 26m 09,12787s[1] |
| Deklination | +36° 19′ 04,4369″[1] |
| Skenbar magnitud () | +5,17 (V)[2] +4,6 (0,02) (U)[3] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B8p Si (FeII)[4] |
| B–V | -0,120 ± 0,01[5] |
| Variabeltyp | Roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV)[3][6] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -22,0 ± 5,0[7] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 3,769 ± 0,223[1] mas/år Dek.: 13,236 ± 0,265[1] mas/år |
| Parallax () | 5,8357 ± 0,1372[1] |
| Avstånd | 560 ± 10 lå (171 ± 4 pc) |
| Absolut magnitud () | -1,51[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 4,08 ± 0,18[8] M☉ |
| Radie | 5,03[9] R☉ |
| Luminositet | 501+130-103[8] L☉ |
| Temperatur | 12 190+399-387[4] K |
| Vinkelhastighet | 30 ± 4[10] km/s |
| Ålder | 145[8] miljoner år |
| Andra beteckningar | |
| V1741 Cygni, GEN# +1.00183056, PLX 4553.00, TYC 2666-2297-1, HD 183056, PPM 82895, UBV 16497, AG+36 1801, HIC 95556, Renson 50610, UBV M 23787, AKARI-IRC-V1 J1926091+361904, HIP 95556, ROT 2801, uvby98 100183056, BD+36 3557, HR 7395, SAO 68301, WEB 16709, CEL 4751, IRAS 19243+3612, SBC7 752, Gaia DR2 2050162545236012032, FK5 3554, 2MASS J19260912+3619044, SBC9 1153, GC 26846, N30 4309, SKY# 36176, GCRV 11879, PLX 4553, TD1 24716[11][12] | |
4 Cygni, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en dubbelstjärna[13] belägen i den södra delen av stjärnbilden Svanen,[13] som också har variabelbeteckningen V1741 Cygni. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,17[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 5,8[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 560 ljusår (ca 171 parsek) från solen Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -22 km/s.[7]
Egenskaper
Primärstjärnan 4 Cygni A är en blå till vit stjärna i huvudserien av spektralklass B8p Si (Fe II)[4] där suffixnotationen anger att den är en typ av kemiskt speciell stjärna som kallas en kiselstjärna. Den har överskott av järn i dess visuella spektrum, men verkar heliumsvag i den ultravioletta frekvensen.[4] Den har en massa som är ca 4[8] solmassor, en radie som är ca 5[9] solradier och utsänder ca 500[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 12 200 K.[8]
4 Cygni är en roterande variabel av Alfa2 Canum Venaticorum-typ (ACV),[3] som har visuell magnitud +4,6 och varierar i amplitud med 0,02 magnituder och en period av 0,68674 dygn eller 16,482 timmar.[3][6] Magnetfältets genomsnittliga kvadratiska fältstyrka är (254,7 ± 57,2) x 10-4 T.[14]
4 Cygni är en enkelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod av 35 dygn och en excentricitet på 0,45.[13]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 4 Cygni, 16 oktober 2020.
Noter
- ^ Brown, AGA; et al. (Gaia-samarbete) (augusti 2018). " Gaia Data Release 2: Sammanfattning av innehållet och undersökningsegenskaperna". Astronomi och astrofysik . 616. A1. arXiv: 1804.09365 . Bibcode: 2018A & A ... 616A ... 1G . doi: 10.1051 / 0004-6361 / 201833051 . Gaia DR2-post för den här källan på VizieR .
- ^ Anderson, E .; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation",Astronomy Letters,38(5): 331,arXiv: 1108.4971 ,Bibcode:2012AstL ... 38..331A,doi:10.1134 / S1063773712050015,S2CID 119257644.
- ^ ”V1741 Cyg” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=12661. Läst 4 mars 2019.
- ^ Jaschek, M .; Jaschek, C. (oktober 1980), "Jordbaserade observationer av några stjärnor som klassificerats i ultraviolett satellit med spektrala särdrag.",Astronomy and Astrophysics Supplement Series,42: 115–118,Bibcode:1980A & AS ... 42..115J.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=95556. Läst 4 mars 2019.
- ^ Samus, NN; et al. (2017), "General Catalog of Variable Stars",Astronomy Reports, 5.1,61(1): 80–88,Bibcode:2017ARep ... 61 ... 80S,doi:10.1134 / S1063772917010085,S2CID 125853869.
- ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), "Allmän katalog över stjärnhastigheter", Washington , Carnegie Institution of Washington: 0, Bibcode : 1953GCRV..C ...... 0W .
- ^ Kochukhov, O .; Bagnulo, S. (2006), "Evolutionary state of magnetic chemically peculiarar stars",Astronomy and Astrophysics,450(2): 763,arXiv: astro-ph / 0601461 ,Bibcode:2006A & A ... 450..763K,doi:10.1051 / 0004-6361: 20054596,S2CID 18596834.
- ^ Shulyak, D .; et al. (2014), "Interferometry of chemically peculiarar stars: Theoretical predictions versus modern observing facilities",Monthly Notices of the Royal Astronomical Society,443(2): 1629,arXiv: 1406.6093 ,Bibcode:2014MNRAS.443.1629S,doi:10.1093 / mnras / stu1259,S2CID 96452769.
- ^ Royer, F .; et al. (2002), "Rotationshastigheter av stjärnor av A-typen på norra halvklotet. II. Mätning av v sin i", Astronomi och astrofysik , 393 (3): 897–912, arXiv : astro-ph / 0205255 , Bibcode : 2002A & A ... 393..897R , doi : 10.1051 / 0004-6361: 20020943 , S2CID 14070763 .
- ^ ”Basic data: V* 4 Cyg – Variable Star of alpha2 CVn type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=4+Cyg&submit=SIMBAD+search. Läst 4 mars 2019.
- ^ "4 Cyg" . SIMBAD . Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 08-01-2019 .
- ^ Abt, Helmut A .; Snowden, Michael S. (februari 1973), "The Binary Frequency for AP Stars",Astrophysical Journal Supplement,25: 137,Bibcode:1973ApJS ... 25..137A,doi:10.1086 / 190265.
- ^ Bychkov, VD; et al. (2009), "Katalog över genomsnittliga stjärneffektiva magnetfält - II. Omdiskussion om kemiskt speciella A- och B-stjärnor", Månadsmeddelanden från Royal Astronomical Society , 394 (3): 1338, Bibcode : 2009MNRAS.394.1338B, doi : 10.1111 / j.1365-2966.2008.14227.x .
