I dagens värld har 2C-B blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Oavsett om vi talar om 2C-B i det historiska, sociala, tekniska eller vetenskapliga sammanhanget är dess inverkan och betydelse obestridlig. Under de senaste decennierna har intresset för 2C-B växt exponentiellt, vilket har lett till en större analys och diskussion om dess implikationer och konsekvenser. Från sitt ursprung till sin framtid är 2C-B ett ämne som väcker passionerade debatter och motstridiga åsikter, vilket gör studien väsentlig för att förstå världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på 2C-B, med syftet att ge en bred och berikande syn på detta viktiga ämne.
2C-B | |
![]() | |
Systematiskt namn | 2-(4-brom-2,5-dimetoxifenyl)etanamin |
---|---|
Kemisk formel | C10H14BrNO2 |
Molmassa | 260,13 g/mol |
Utseende | Vitt pulver |
CAS-nummer | 66142-81-2 |
SMILES | COC1=CC(=C(C=C1CCN)OC)Br |
Faror | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
2C-B eller 2-(4-brom-2,5-dimetoxifenyl)etanamin är en psykedelisk drog. Den ingår i 2C-familjen av psykedeliska droger och är besläktad med 2C-E och 2C-I. Den intas oftast via munnen, men kan även inhaleras nasalt eller injiceras. Vid oralt intag brukar doserna ligga mellan 10 och 25 milligram.
Den framställs oftast genom bromering av 2,5-dimetoxifenetylamin (2C-H).
Preparatet är narkotikaklassat och ingår i förteckning P II i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning I i Sverige.[1]