I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Úbeda för att analysera dess inverkan och relevans i dagens samhälle. Úbeda har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden, vare sig det är på den akademiska, sociala, kulturella eller politiska sfären. Dess inflytande har varit betydande i hur människor uppfattar och närmar sig vissa problem, såväl som i hur de fungerar i sin omgivning. Genomgående i denna text kommer vi att undersöka olika aspekter relaterade till Úbeda, från dess ursprung och utveckling till dess möjliga konsekvenser för framtiden. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande och heltäckande bild av Úbeda, för att främja en djupare och mer genomtänkt förståelse av detta ämne.
Úbeda | |||
Kommun | |||
Sacra Capilla del Salvador i Úbeda
| |||
|
|||
Land | ![]() | ||
---|---|---|---|
Autonom region | ![]() | ||
Provins | Jaén | ||
Höjdläge | 750 m ö.h. | ||
Koordinater | 38°0′40″N 3°22′19″V / 38.01111°N 3.37194°V | ||
Area | 403,92 km² | ||
Folkmängd | 33 674 (2024-01-01) | ||
Befolkningstäthet | 83 invånare/km² | ||
Tidszon | CET (UTC+1) | ||
- sommartid | CEST (UTC+2) | ||
Postnummer | 23313, 23314, 23400, 23413, 23469, 23509 | ||
Riktnummer | 953 | ||
INE-kod | 23092 | ||
Geonames | 6358538 | ||
OSM-karta | 347991 | ||
Läge i Spanien
| |||
Kommunens läge i provinsen Jaén
| |||
Webbplats: www.ubeda.es | |||
Monumentala renässansbyggnader i Úbeda och Baeza | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Plats | Jaén, Andalusien |
Land | ![]() |
Region* | Europa och Nordamerika |
Data | |
Typ | Kulturarv |
Kriterier | ii, iv |
Referens | 522 |
Historik | |
Världsarv sedan | 2003 (27:e mötet) |
* Enligt Unescos indelning. |
Úbeda (spanskt uttal: ) är en stad och kommun i provinsen Jaén i den autonoma regionen Andalusien i södra Spanien. Staden ligger cirka 45 kilometer nordost om Jaén. Kommunen har 33 674 invånare (2024), på en yta av 403,92 km². Staden är känd för sin renässansarkitektur och utnämndes därför, tillsammans med grannstaden Baeza, till världsarv 2003.
Arkeologiska fynd visar på bronsåldersbosättningar i området som ägnade sig åt jordbruk och boskapsskötsel. Grekerna och därefter kartagerna anlände till Úbeda. Under den romerska tiden kallades staden för Betula.
Úbeda blev en betydelsefull stad först efter den arabiska (moriska) erövringen. Staden grundades av Abd ar-Rahman II och han gav staden namnet Ubbadat Al-Arab ("Arabernas Úbeda"). Med hjälp av hantverk, handel och jordbruk blev Úbeda en av de viktigaste städerna i al-Andalus.
Efter ett flertal tidigare försök av andra kristna kungar, återfördes Úbeda till det kristna väldet av Ferdinand III av Kastilien år 1234. Invånarna i staden var skattebefriade, vilket lade grunden till en välmående stad med en borgarklass med starkt inflytande. 1368 ödelades staden till följd av inbördeskrig mellan Peter I av Kastilien och Henrik av Trastamara (sedermera Henrik II av Kastilien) och 1509 lät Isabella I riva stadsmuren för att få slut på stridigheter mellan adelsfamiljerna. Detta ledde till en ekonomisk uppgång. Stadens son, Francisco de los Cobos y Molina, steg i graderna och blev till slut statssekreterare under kung Karl I av Kastilien (tillika Karl V, tysk-romersk kejsare) och hans brorson Juan Vázquez de Molina efterträdde honom på posten. Under 1500-talet, framför allt under kung Karl I och Filip II, renoverades staden grundligt i en renässansstil med starka italienska influenser.
Under 1600-talet drabbades Úbeda av ekonomisk nedgång på grund av missväxt, epidemier och skatteproblem vilket ledde till att befolkningen minskade. Under det spanska självständighetskriget tillfogades staden ytterligare ekonomisk skada och även under det spanska inbördeskriget led staden svårt.
Provinsen Jaén producerar mest olivolja i Spanien och runt Úbeda produceras stora volymer oliver.
Stadskärnan rymmer runt tjugo renässanspalats, ett flertal renässanskyrkor och ett kloster. Många av dessa byggnader är arkitekten Andrés de Vandelviras verk. Den mest kända platsen i staden är det erkänt vackra torget Plaza de Vázques de Molina som omges av palats och kyrkor i renässansstil.