Älvsborgs försvarsområde

I artikeln som presenteras nedan kommer relevansen av Älvsborgs försvarsområde i det aktuella sammanhanget att analyseras. Älvsborgs försvarsområde har varit föremål för studier och intresse inom olika områden, oavsett om det är historia, naturvetenskap, teknik eller konst. Med tiden har Älvsborgs försvarsområde spelat en avgörande roll i samhällets utveckling, och påtagligt påverkat hur människor interagerar, tänker och agerar. Genom en detaljerad analys vill vi ta upp betydelsen av Älvsborgs försvarsområde inom olika områden, dess inverkan på det dagliga livet och dess relevans i den samtida världen.

Älvsborgs försvarsområde
(Fo 34)
Vapen för Älvsborgs regemente tolkat efter dess blasonering.
Information
Officiellt namnÄlvsborgs försvarsområde
Datum1942–1997
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypFörsvarsområde
RollFörsvarsområdesregemente
Del avÄlvsborgs regemente
EfterföljareVästra Götalands försvarsområde
StorlekRegemente
HögkvarterBorås garnison
FörläggningsortBorås
Befälhavare
FörsvarsområdesbefälhavareMatts Uno Liljegren
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga
Truppslagstecken m/1960
Förbandstecken m/1960

Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) var ett svenskt försvarsområde inom Försvarsmakten som verkade i olika former åren 1942–1997. Försvarsområdesstaben var förlagd i Borås garnison i Borås.

Historia

Älvsborgs försvarsområde bildades den 1 oktober 1942 som Uddevalla försvarsområde och var direkt underställd militärbefälhavaren för III. militärområdet. Den 1 juli 1958 namnändrades försvarsområdet till Älvsborgs försvarsområde. I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973–1975, uppgick staben för Älvsborgs försvarsområde i Älvsborgs regemente. Och från den 1 juli 1975 bildade försvarsområdesregementet I 15/Fo 34. Detta medförde att Älvsborgs regemente blev ett A-förband (försvarsområdesregemente). Inom Älvsborgs försvarsområde var Älvsborgs regemente ensamt förband. Inom ett försvarsområde tillfördes A-förbanden det samlade mobiliserings- och materialansvaret och B-förband svarade endast som ett utbildningsförband.

Inför försvarsbeslutet 1996, etapp 2, föreslog regeringen för riksdagen att reducera antalet försvarsområdesstaber från 24 till 16 staber. Bland annat föreslogs att Älvsborgs försvarsområde (Fo 34) skulle upplösas och avvecklas. Och i regeringens budgetproposition 1997/98:1 föreslog regeringen även att Skaraborgs försvarsområde (Fo 35) med stab i Skövde skulle upplösas och avvecklas. Det med bakgrund till att Västra Götalands län därmed skulle bilda ett försvarsområde, Västra Götalands försvarsområde, med försvarsområdesstab i Göteborg vid Västkustens marinkommando. I dess ställe för de två före detta försvarsområdesstaberna i Borås och Skövde bildades Skaraborgsgruppen och Älvsborgsgruppen. Som ett vidare beslut i försvarsbeslutet 1996 kom även Öresunds marindistrikt föreslogs även att skulle inordnas i Västkustens marinkommando. Den nya organisationen, vilken riksdagen antog vid två tillfällen, kom att gälla från den 1 januari 1998, där Västkustens marinkommando fick det lite ovanligt långa namnet "Västkustens marinkommando inklusive Öresunds marindistrikt samt Västra Götalands försvarsområde (MKV/Fo 32)".

Förläggningar och övningsplatser

När försvarsområdet bildades förlades staben till Norra Drottninggatan 21 i Uddevalla garnison. Den 1 juli 1958 flyttades staben till Vänersborgs garnison där staben förlades till Drottninggatan 38 samt med förrådsverksamhet vid Skyttegatan 6. Från den 1 juli 1975 förlades staben till Borås garnison där den samlokaliserades med regementsstaben för Älvsborgs regemente.

Förbandschefer

Förbandschefen titulerades försvarsområdesbefälhavare och fick i samband OLLI-reformen tjänstegraden överste 1. graden.

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Uddevalla försvarsområde 1942-10-01 – 1958-06-30
Älvsborgs försvarsområde 1958-07-01 – 1997-12-31
Beteckningar
Fo 34 1942-10-01 – 1997-12-31
Förläggningsorter
Uddevalla garnison (F) 1942-09-15 – 1958-06-30
Vänersborgs garnison (F) 1958-07-01 – 1975-06-30
Borås garnison (F) 1975-01-01 – 1997-12-31

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Åren 1942–1966 var staben fristående och underställd chefen för III. militärområdet, åren 1966–1975 chefen för Västra militärområdet, åren 1975–1997 chefen för Älvsborgs regemente.
  2. ^ Liljegren blev sista försvarsområdesbefälhavare för försvarsområdet.

Noter

  1. ^ Holmberg (1993), s. 73
  2. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 13 juli 2019. 
  3. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 13 juli 2019. 
  4. ^ ”Regeringens proposition 1997/98:1 – Utgiftsområde 6”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/budgetpropositionen-for-1998_GL031D6. Läst 13 juli 2019. 

Tryckta källor

  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber:  : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6