Åtalsunderlåtelse
I dagens värld har Åtalsunderlåtelse fått oöverträffad relevans. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan har Åtalsunderlåtelse blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Dess inverkan sträcker sig från hur vi förhåller oss till andra till hur vi utför våra dagliga aktiviteter. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska betydelsen av Åtalsunderlåtelse och hur dess inflytande har medfört betydande förändringar i olika aspekter av våra liv. Från dess ursprung till dess framtida projektion kommer Åtalsunderlåtelse att fortsätta att vara ett ämne för studier och reflektion som förtjänar vår fulla uppmärksamhet.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 |
Denna artikel anses inte vara skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan. (2024-10) |
Åtalsunderlåtelse (även åtalseftergift) innebär att en åklagare beslutar att inte väcka åtal mot en person, trots att den har begått ett brott. Det får inte finnas några tveksamheter om att den misstänkte är skyldig, varför åtalsunderlåtelse i princip kräver att brottet är erkänt. Om en person har begått två brott kan man räkna bort det ena och bara väcka åtal för ett av dem.
De brott som oftast leder till åtalsunderlåtelse är snatteri och missbruk av urkund genom att använda annans id-handling för att till exempel komma in på diskotek. Ofta är den misstänkte under 18 år och ostraffad. Åtgärden används också ofta i fall där en person har begått många brott och inte behöver åtalas för de lindrigaste av dem.
Åtalsunderlåtelser tas med i belastningsregistret och finns inskrivna där i tio år för vuxna och i tre år för personer under 18 år. Sedan sker automatisk gallring, under förutsättning att inga nya brott begås.
Åtalsunderlåtelse och förundersökningsbegränsning
Det finns undantag från åklagarens så kallade åtalsplikt. I vissa fall kan åklagaren fatta beslut om åtalsunderlåtelse eller förundersökningsbegränsning. Det innebär dock inte att den som begått brott slipper straff. Förundersökningsbegränsning innebär att man begränsar en brottsutredning till att enbart omfatta de mest väsentliga delarna eller att vissa brott inte alls utreds.
Granskning av åtalsunderlåtelse
Åtalsunderlåtelse kan prövas av andra instanser, bland annat som ett skydd för samhället mot missbruk av åklagarmakten eller utpressning av åklagaren. I engelsk rätt har det historiskt skett genom åtalsjury (engelska: grand jury). I Japan finns sedan 1940-talet ett åtalsgranskande kommissionsväsen med liknande funktion.
Se även
- Straffrabatt
- Rapporteftergift – då en polis underlåter att rapportera ett brott till åklagare, vilket är tillåtet i enstaka fall då det är uppenbart att brottet är obetydligt och den felande inte skulle komma att få annan påföljd än böter
Källor
- ”Åtalsunderlåtelse”. Åklagarmyndigheten. https://www.aklagare.se/ordlista/a1/atalsunderlatelse/. Läst 31 januari 2022.
Noter
- ^ ”Åtalseftergift”. Åklagarmyndigheten. https://www.aklagare.se/ordlista/a1/atalseftergift/. Läst 11 februari 2025.
- ^ ”Åtalsprövning - Syyttäjälaitos - YJA”. Syyttäjälaitos. https://syyttajalaitos.fi/sv/atalsprovning. Läst 11 februari 2025.