I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Åbo slottsförsamling och dess konsekvenser för det moderna samhället. Från dess ursprung till dess genomslag idag har Åbo slottsförsamling varit föremål för debatt, diskussion och ständigt intresse. Genom åren har Åbo slottsförsamling bevisat sin relevans inom olika områden, från politik till vetenskap till populärkultur. Genom denna omfattande analys kommer vi att försöka bättre förstå vikten av Åbo slottsförsamling i dagens värld och hur det har format vårt sätt att tänka, agera och relatera till miljön omkring oss. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa om Åbo slottsförsamling.
Åbo slottsförsamling | |
hovförsamling | |
Land | ![]() |
---|---|
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Åbo ärkestift |
Stad | Åbo |
Grundad | medeltiden |
Landskap | Egentliga Finland |
Åbo slottsförsamling (finska: Turun linnan seurakunta) var en församling som grundades under medeltiden och fungerade fram till 1852 i Åbo i Storfurstendömet Finland. När Johan III bodde på Åbo slott som hertig av Finland tillhörde slottets invånare, Lill-Heikkilä kungsgårdens invånare och Runsalas invånare samt med soldater och fångar till slottsförsamlingen. Den lutherska församlingen var en så kallad hovförsamling. Kyrkoherdetjänsten i Åbo slottsförsamling avskaffades år 1779 och slottspredikants tjänst år 1852. Slottskyrkan i Åbo var församlingens kyrka från och med år 1706.
År 1824 flyttades invånarna till gårdar som ägdes av Åbo slott under S:t Marie församling och S:t Karins församling. Invånarna på Runsala flyttades under Åbo domkyrkoförsamling år 1852 vilket betydde att Åbo slottsförsamling hade slutat att existera.