I dagens värld har Zinajida Aksentjeva blivit en mycket relevant fråga som påverkar olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Zinajida Aksentjeva genererat debatter, kontroverser och har markerat ett före och efter i hur människor uppfattar och möter vissa situationer. Dess inflytande har sträckt sig till olika områden, från politik till populärkultur, och dess närvaro i dagens samhälle är obestridlig. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska effekten och betydelsen av Zinajida Aksentjeva, analysera dess relevans i olika sammanhang och erbjuda en heltäckande bild av dess roll i dagens värld.
Zinajida Aksentjeva | |
Född | Зінаїда Миколаївна Аксентьєва 25 juni 1900 Odessa, Nya Ryssland, Kejsardömet Ryssland ![]() |
---|---|
Död | 8 april 1969 (68 år) Poltava, Poltava oblast Ukrainska SSR, ![]() |
Nationalitet | Ryssland, Sovjetunionen |
Forskningsområde | Astronomi |
Alma mater | K.D. Usjinskijinstitutet, Odessa |
Zinajida Mykolajivna Aksentjeva (ukrainska: Зінаїда Миколаївна Аксентьєва, ryska: Зинаида Николаевна Аксентьева: Zinaida Nikolajevna Aksentjeva) född 25 juni 1900 i Odessa, död 8 april 1969 i Poltava, var en sovjet-ukrainsk astronom.
Aksentjeva forskade om gravitationen och blev tillsammans med kollegorna vid Poltavaobservatoriet bland de första med att fastställa jordens centrum. Hon blev chef för Poltavaobservatoriet 1951.
Aksentjeva var den första som organiserade en studie av lutningsfluktuationer på stora djup i gruvorna i Kryvorizhye, Donbass och Karpaterna och den första i Sovjetunionen att observera tidvattenförändringar i gravitationen med hjälp av en gravimeter. Tillsammans med likasinnade förberedde hon ett allmänt program med stjärnor för latitudinella observationer i Poltava och Irkutsk, information som skickades till den centrala internationella tidsbyrån.
Nedslagskratern Aksentyeva på planeten Venus är uppkallad efter henne.