Yngve Berglin

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Yngve Berglin på det samtida samhället. Från starten till idag har Yngve Berglin spelat en avgörande roll i olika aspekter av det moderna livet. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka hur Yngve Berglin har format våra uppfattningar, transformerat våra interaktioner och omdefinierat vår förståelse av världen omkring oss. På dessa sidor kommer vi att upptäcka de olika aspekterna av Yngve Berglin och dess inflytande inom områden som kultur, teknik, politik och ekonomi. Dessutom kommer vi att undersöka de möjliga framtida konsekvenserna av Yngve Berglin i en ständigt föränderlig värld.

Yngve Berglin
Carl Yngve Berglin, 1897.
Carl Yngve Berglin, 1897.

Carl Yngve Berglin, 1897.

Friidrott
Svenska mästerskap
Guld 1897 Höjdhopp

Carl Yngve Berglin, född 10 november 1874 i Kävlinge församling i Malmöhus län,[1] död 2 augusti 1961 i Vasa församling i Göteborg,[2] var en svensk friidrottare (höjdhopp). Han tog SM-guld i höjdhopp år 1897, tävlande för IS Lyckans Soldater.

Yngve Berglin är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.

Källor

  • Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938–1949 
  • Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967 
  • Friidrottens först och störst. Helsingborg: Stig Gustafson/Forum. 1975 
  • Berglin, Carl YSvenskaGravar.se

Noter

  1. ^ Karl Yngve Berglin i Göteborgs och Bohus läns porträttgalleri, Första delen: Göteborgs stad (1935)
  2. ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Berglin, Carl Yngve
Företrädare:
Nils Ericsson (1896)
Svensk mästare i höjdhopp
Yngve Berglin (1897)
Efterträdare:
Axel Bonthron (1898–1899)