William Henry Pickering
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet William Henry Pickering, som har väckt ett växande intresse på senare tid. Ur olika perspektiv och förhållningssätt har detta ämne genererat debatter och reflektioner inom olika områden, såsom samhälle, kultur, politik, ekonomi och vetenskap. Dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans idag kommer att utforskas, i syfte att erbjuda en heltäckande och detaljerad vision av William Henry Pickering. Dess olika dimensioner kommer att undersökas, analysera dess konsekvenser, dess inflytande på global nivå och dess framtida projektion. Genom en djupgående och uttömmande analys är syftet att bidra till förståelsen och kunskapen om William Henry Pickering och på så sätt berika debatten och reflektionen kring detta ämne av otvivelaktigt betydelse.
| William Henry Pickering | |
 | |
| Född | 15 februari 1858[1][2] Boston |
|---|---|
| Död | 17 januari 1938[3][2] eller 16 januari 1938[4] Mandeville, Jamaica |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Massachusetts Institute of Technology  |
| Sysselsättning | Astronom |
| Arbetsgivare | Harvard University Massachusetts Institute of Technology |
| Släktingar | Edward Charles Pickering (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Lalandepriset (1905) Jules Janssens pris (1909) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
William Henry Pickering, född 15 februari 1858 i Boston, död 16 januari 1938 i Mandeville, Jamaica, var en amerikansk astronom. Han var bror till Edward Charles Pickering.
Pickering blev 1880 assistent i fysik vid Teknologiska institutet i Boston, 1887 assistent och 1890 professor i astronomi vid Harvarduniversitetet i Cambridge. Han blev ledamot av American Academy of Arts and Sciences 1883 samt tilldelades Lalandepriset 1905 och Jules Janssens pris 1909. Pickering pensionerades 1923.
Pickering, som bland annat hade sin verksamhet förlagd vid Harvardobservatoriets filialstation i Arequipa i Sydamerika, utförde en mängd värdefulla undersökningar, framför allt inom astrofysiken, över planeternas och månens ytförhållanden, över satelliter, meteorer, föränderliga stjärnor med mera. Hans observationer av förändringar hos vissa månkratrar, särskilt Linné och Platon, väckte mycket uppseende.
År 1898 upptäckte han Saturnus nionde satellit, Phoebe, och 1904 den tionde, Themis, Themis återsågs dock aldrig.[5]
Bland Pickerings större utgivna arbeten kan nämnas Astronomical photography (1895), Visual observations of the moon and the planets (1900) och Photographic atlas of the moon (1903).
Asteroiden 784 Pickeringia är uppkallad efter honom och brodern.[6]
Källor
- Pickering, 5. William Henry i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
Noter
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ng4q2n, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 48134.
- ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., läs online.
- ^ läs online, articles.adsabs.harvard.edu .
- ^ Calvin J. Hamilton. ”Saturn's Ninth and Tenth Moons, 1861, 1905-1960, 1966-1980” (på engelska). Solarviews. http://solarviews.com/eng/hypothet.htm#sat. Läst 25 augusti 2015.
- ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (784) Pickeringia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 74. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_785. Läst 22 september 2020
|