I dagens värld är William Beveridge ett ämne som har fått oöverträffad relevans. Från dess ursprung till nutid har William Beveridge varit föremål för studier, debatt, kontroverser och beundran. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till William Beveridge, från dess påverkan på samhället till den senaste forskningen som försöker reda ut dess mysterier. På sidorna som följer kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av William Beveridge, där vi tar upp dess många aspekter och erbjuder en komplett och uppdaterad bild av detta fascinerande och viktiga ämne.
William Beveridge | |
![]() | |
Född | 5 mars 1879[1][2][3] Rangpur, Bangladesh |
---|---|
Död | 16 mars 1963[1][2][3] (84 år) Oxford |
Medborgare i | Storbritannien |
Utbildad vid | Balliol College University College, Oxford Charterhouse ![]() |
Sysselsättning | Nationalekonom, statistiker, politiker[4], författare[5] |
Befattning | |
Ledamot av Brittiska överhuset (–) Ordförande i Royal Statistical Society (1941–1943)[6] Ledamot av Storbritanniens 37:e parlament Storbritanniens 37:e parlament, Berwick-upon-Tweed (1944–1945)[7] | |
Arbetsgivare | University of London (1926–1928) |
Politiskt parti | |
Liberal Party | |
Maka | Jessy Janet Philip (g. 1942–)[8] |
Föräldrar | Henry Beveridge Annette Beveridge[9] |
Utmärkelser | |
Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (1947)[10] Æresdoktor ved universitetet i New Zealand (1949)[11] Knight Commander av Bathorden | |
Redigera Wikidata |
William Henry Beveridge, född 5 mars 1879 i Rangpur i brittiska Indien (nuvarande Bangladesh), död 16 mars 1963 i Oxford, var en brittisk ekonom.
William Beveridge tjänstgjorde 1908–1916 i "Board of trade", och tillhörde 1925 kolkommissionen. Han tillhörde 1906–1908 även redaktionen av Morning Post och var från 1919 ledare för London School of Economics and Political Science.
Hans mest kända arbete är The Beveridge report som skrevs mitt under andra världskriget. Rapporten, som bland annat behandlar socialförsäkringar och socialbidrag, påverkade uppbyggnaden av välfärdsstaten i många länder. [12]
Huvudtanken i planen var att ge befolkningen ett socialt grundskydd genom ett system av obligatoriska avgiftsbelagda försäkringar, vilka skulle administreras av staten. I modifierad form blev planen grunden för den socialpolitik som utformades av labourpartiets första regering efter andra världskriget.[12]
Beveridge adlades 1946 till Baron of Tuggal.[12]
|