William Beveridge

I dagens värld är William Beveridge ett ämne som har fått oöverträffad relevans. Från dess ursprung till nutid har William Beveridge varit föremål för studier, debatt, kontroverser och beundran. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till William Beveridge, från dess påverkan på samhället till den senaste forskningen som försöker reda ut dess mysterier. På sidorna som följer kommer vi att dyka in i en detaljerad analys av William Beveridge, där vi tar upp dess många aspekter och erbjuder en komplett och uppdaterad bild av detta fascinerande och viktiga ämne.

William Beveridge
Född5 mars 1879[1][2][3]
Rangpur, Bangladesh
Död16 mars 1963[1][2][3] (84 år)
Oxford
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidBalliol College
University College, Oxford
Charterhouse
SysselsättningNationalekonom, statistiker, politiker[4], författare[5]
Befattning
Ledamot av Brittiska överhuset (–)
Ordförande i Royal Statistical Society (1941–1943)[6]
Ledamot av Storbritanniens 37:e parlament
Storbritanniens 37:e parlament, Berwick-upon-Tweed (1944–1945)[7]
ArbetsgivareUniversity of London (1926–1928)
Politiskt parti
Liberal Party
MakaJessy Janet Philip
(g. 1942–)[8]
FöräldrarHenry Beveridge
Annette Beveridge[9]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (1947)[10]
Æresdoktor ved universitetet i New Zealand (1949)[11]
Knight Commander av Bathorden
Redigera Wikidata

William Henry Beveridge, född 5 mars 1879 i Rangpur i brittiska Indien (nuvarande Bangladesh), död 16 mars 1963 i Oxford, var en brittisk ekonom.

William Beveridge tjänstgjorde 1908–1916 i "Board of trade", och tillhörde 1925 kolkommissionen. Han tillhörde 1906–1908 även redaktionen av Morning Post och var från 1919 ledare för London School of Economics and Political Science.

Hans mest kända arbete är The Beveridge report som skrevs mitt under andra världskriget. Rapporten, som bland annat behandlar socialförsäkringar och socialbidrag, påverkade uppbyggnaden av välfärdsstaten i många länder. [12]

Huvudtanken i planen var att ge befolkningen ett socialt grundskydd genom ett system av obligatoriska avgiftsbelagda försäkringar, vilka skulle administreras av staten. I modifierad form blev planen grunden för den socialpolitik som utformades av labourpartiets första regering efter andra världskriget.[12]

Beveridge adlades 1946 till Baron of Tuggal.[12]

Bibliografi

  • Unemployment: a problem of industry (1909)
  • The public service in war and in peace (1920)
  • British food control (1928)

Källor

Tryckta källor

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6gb25z0, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/William-Beveridgetopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p14225.htm#i142249, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): sir-william-beveridge, läst: 22 april 2022.
  5. ^ bok, läs online, läst: 16 maj 2023.
  6. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  7. ^ Hansard 1803–2005.
  8. ^ The Peerage person-ID: p14225.htm#i142249, läst: 7 augusti 2020.
  9. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.
  10. ^ Journal officiel de la République française, 26 juni 1947, s. 5880.
  11. ^ läs online, library.vuw.ac.nz .
  12. ^ Bra Böckers lexikon, 1973

Vidare länsning

  • Paul Addison, The Road to 1945 (Jonathan Cape, 1975).
  • Janet Beveridge, Beveridge and His Plan (Hodder & Stoughton, 1954).
  • Jose Harris, William Beveridge. A Biography (Clarendon Press, 1997).
  • The Beveridge Report and the Development of British Social Security, Tom Yee-Huei Chin, Sun Yat-Seen Institute for Social Sciencis and Philosophy, Academia Sinica

Externa länkar