Willi Boskovsky är ett ämne som har skapat stort intresse i dagens samhälle. Från dess ursprung fram till idag har den varit föremål för studier, debatt och analys inom olika områden. Dess betydelse ligger i dess inverkan på människors dagliga liv, såväl som dess relevans inom det akademiska, vetenskapliga, sociala, kulturella området, bland annat. Den här artikeln syftar till att på ett omfattande och detaljerat sätt ta upp olika aspekter relaterade till Willi Boskovsky, och erbjuder en global och uppdaterad vision av detta ämne. Dess ursprung, dess utveckling över tid, dess implikationer i det nuvarande samhället och möjliga framtidsperspektiv kommer att utforskas.
Willi Boskovsky | |
Född | Willibald Boskovsky 16 juni 1909[1][2][3] Wien |
---|---|
Död | 21 april 1991[1][2][3] (81 år) Visp, Schweiz |
Begravd | Zentralfriedhof Wien |
Medborgare i | Österrike |
Utbildad vid | Universität für Musik und darstellende Kunst Wien ![]() |
Sysselsättning | Dirigent[4], violinist, konsertmästare |
Befattning | |
Konsertmästare för Wienerfilharmonikerna (1936–1979)[5] | |
Maka | Elisabeth Höbarth |
Redigera Wikidata |
Willi Boskovsky, född 16 juni 1909 i Wien, död 21 april 1991 i Visp i Schweiz, var en österrikisk violinist och dirigent. Han är mest känd för att under många år ha varit konsertmästare vid Wienerfilharmonikerna, och för att ha dirigerat nyårskonserten från Wien under åren 1955-1979.
Boskovsky utbildades vid Universität für Musik und darstellende Kunst Wien, och avslutade sin utbildning där 1926. År 1932 blev han medlem av Wienerfilharmonikerna och under åren 1939-1971 var han konsertmästare för denna orkester. 1935 blev han professor i violinspel vid Wiener Musikakademie och samma år konsertmästare i orkestern vid Wiener Staatsoper. Han efterträdde Clemens Krauss som dirigent för nyårskonserten från Wien, ett uppdrag som han hade under åren 1955-1979. Han dirigerade orkestern enligt gammal tradition som så kallad Stehgeiger, det vill säga dirigerande konsertmästare med fiolen i hand. Han var också chefsdirigent för Wiener Johann Strauss Orchester från 1969 till sin död.
Boskovsky var även aktiv på kammarmusikens område. Han ledde såväl Boskovskykvartetten och Wieneroktetten och gjorde tillsammans med dessa flera berömda inspelningar. Han var en framträdande uttolkare av Wolfgang Amadeus Mozarts musik. Han spelade in alla violinsonaterna tillsammans med pianisten Lili Kraus och samtliga pianotrior tillsammans med Kraus och Nikolaus Hübner.
Boskovskys huvudsakliga skivmärke var Decca. Ett urval av hans inspelningar är följande[6]:
Willi Boskovsky spelar violinsolot i Clemens Krauss inspelning av Richard Strauss Ein Heldenleben (Decca LP ACL 241).