Wilibald Gurlitt

I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Wilibald Gurlitt på olika aspekter av dagens samhälle. Wilibald Gurlitt har varit ett ämne av stor relevans de senaste åren och skapat debatt och intresse inom olika sektorer. Genom denna analys vill vi ta en djupare titt på hur Wilibald Gurlitt har förändrat vårt sätt att leva, arbeta och relatera. Från hans inflytande på politik och ekonomi, till hans inverkan på kultur och underhållning, har Wilibald Gurlitt satt en betydande prägel på vårt samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka de möjliga framtida konsekvenserna av Wilibald Gurlitt och hur detta kan forma världen under de kommande åren.

Wilibald Gurlitt
Wilibald Gurlitt, 1959.
FöddWilibald Ludwig Ferdinand Gurlitt
1 mars 1889[1][2][3]
Dresden
Död15 december 1963[1][2][3] (74 år)
Freiburg im Breisgau
Medborgare iTyskland
Utbildad vidLeipzigs universitet
SysselsättningMusikvetare, universitetslärare
ArbetsgivareFreiburgs universitet
FöräldrarCornelius Gurlitt
SläktingarHildebrand Gurlitt (syskon)
Redigera Wikidata

Wilibald Gurlitt, född 1 mars 1889, död 15 december 1963,[4] var en tysk musikvetare.

Wilibald Gurlitt var son till Cornelius Gurlitt. Han undervisades av Hugo Riemann i musikvetenskap och av Karl Straube i musik. Gurlitt var professor i musikforskning vid universitetet i Freiburg im Breisgau 1920–1935, varefter han tvingades lämna sin tjänst. Han hade då gjort universitetets musikvetenskapliga institution till en av Tysklands främsta, med egen konsertsal med inbyggd orgel efter Michael Praetorius orgeldisposition i Organographia, instrumentmuseum och förstklassigt bibliotek, samt utbildat ett stort antal lärjungar. Institutionen förstördes jämte orgeln under andra världskriget. Efter kriget verkade Gurlitt som föreläsare i Bern. Bland hans verk märks en biografi och bibliografi över Michael Praetorius (1914), inledningen till en samlingsupplaga av Praetorius' orgelverk (1930), utgivning av Dietrich Buxtehudes verk, en biografisk studie över Johann Sebastian Bach (Der deutsche Kantor, seine Gestalt und Geschichte, 1933), samt en mängd uppsatser bland annat Joh. Walter und die Musik der Reformationszeit (i Luther-Jahrbuch, 1933), Musikgeschichte als Geistewissenschaft (i Berichte der Philologentagung Göttingen, 1927), Der gegenwärtige Stand der deutschen Musikwissenschaft (i Deutsche Vierteljahrschrift für Literaturwissenschaft und Geistesgeschichte, 17, 1939).

Källor

Noter

  1. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w66q1vw9, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Gurlitt,_Wilibald, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Discogs, Discogs artist-ID: 1566375, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gurlitt, Wilibald (1889–1963)

Externa länkar