Wilhelm von Gegerfelt
Den här artikeln kommer att ta upp frågan om Wilhelm von Gegerfelt, som är av yttersta vikt idag. Wilhelm von Gegerfelt är ett ämne som har väckt stort intresse och debatt inom olika områden, oavsett om det är på det sociala, politiska, ekonomiska eller vetenskapliga området. Detta är en komplex fråga som kräver detaljerad och djupgående analys för att förstå dess konsekvenser och återverkningar. Wilhelm von Gegerfelt har fått relevans de senaste åren på grund av dess påverkan på samhället och människors vardag. Den här artikeln kommer att försöka ge en heltäckande bild av Wilhelm von Gegerfelt, som tar upp dess olika perspektiv och dess betydelse för samhället i allmänhet.
| Wilhelm von Gegerfelt | |
 | |
| Född | 9 november 1844[1][2] Göteborg[2], Sverige |
|---|---|
| Död | 2 april 1920[3][1][2] (75 år) Västra Karup[2] |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Utbildad vid | Det Kongelige Danske Kunstakademi, [5] Kungliga Konsthögskolan, [5]  |
| Sysselsättning | Målare |
| Maka | Gunhild von Gegerfelt (g. 1883–)[5] |
| Barn | Cecilia von Gegerfelt (f. 1885)[6] |
| Föräldrar | Victor von Gegerfelt[5] |
| Redigera Wikidata | |
Wilhelm von Gegerfelt, född 9 november 1844 i Göteborg, död 2 april 1920 i Torekov, Kristianstads län, var en svensk landskapsmålare och etsare. Han var son till arkitekten Victor von Gegerfelt och far till Cecilia von Gegerfelt.
Biografi
Wilhelm von Gegerfelt studerade 1861–1863 vid konstakademien i Köpenhamn, 1864–1867 vid akademien i Stockholm och 1867–1872 i Düsseldorf, varefter han överflyttade till Paris. Där arbetade han sig till en helt ny teknik och blev jämte Alfred Wahlberg den förste svenske representanten för det moderna stämningslandskapet. Han gjorde studieresor till Frankrikes nordkust, till hemlandet och till Italien, målade skymning över Venedigs kajer, månsken över lagunerna, kritklippor vid Engelska kanalen i gråstämning, svenska sommarnätter, allt med elegant pensel, smekande färg och livligt föredrag. von Gegerfelt är representerad på Norrköpings konstmuseum,[7] Nationalmuseum [8] av Stormen (akvarell, motiv från Dalarna, inköpt 1886) och Strand på Hallands Väderö (i olja, 1893) samt på Göteborgs konstmuseum [9] av Strandgata i Venezia (1884), oljemålningen Vinterafton på Hallands Väderö (1893) samt akvarellen Fjällbacka. von Gegerfelts skicklighet i att fånga stämningen i naturlandskap visar sig även tydligt i hans målning Sen Vinterdag (i olja, 1894).
Under sina senare år var von Gegerfelt bosatt i Torekov.
Bildgalleri
-
Sen vinterdag (u. å.) -
Vinterlandskap med gård i aftonstämning (u. å.) -
Musselplockerskor i Villerville (u. å.) -
Motiv från Venedig (u. å.) -
Venedig i skymning (1883) -
Lagunen vid Venedig (u. å.) -
Gondoler i Venedig (u. å.) -
Afton i Venedig (u.å.)
Referenser
Noter
- ^ Wilhelm Gegerfelt, von, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14698.
- ^ Sveriges dödbok, läst: 24 december 2018.
- ^ RKDartists, RKDartists-ID: 30707, läst: 24 augusti 2017.
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, KulturNav-ID: f1f39e4a-48cc-46ac-945f-f06996903c55c6efd155-8433-4c58-adc9-72db80c6ce50, läst: 26 februari 2016.
- ^ Nils Bohman (red.), Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok. 3 G-H, vol. 3, Albert Bonniers Förlag, 1946, s. 26, läs onlineläs online, läst: 27 juni 2023.
- ^ Gegerfelt, von, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14693, läst: 26 juni 2023.
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020
- ^ Nationalmuseum
- ^ ”Göteborgs konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 27 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170327080148/http://emp-web-34.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=22239&viewType=detailView. Läst 26 mars 2017.
Övriga källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gegerfelt, Vilhelm, 1904–1926.
- Svensk Uppslagsbok, Malmö 1932.
|