Wilhelm Miklas
I dagens värld har Wilhelm Miklas blivit en relevant fråga som påverkar olika samhällssektorer. Sedan dess uppkomst har Wilhelm Miklas genererat en rad diskussioner och debatter som har fångat experternas och allmänhetens uppmärksamhet. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna relaterade till Wilhelm Miklas, och analysera dess ursprung, utveckling och återverkningar inom olika områden. Vi kommer också att ta upp de olika åsikter och perspektiv som finns kring Wilhelm Miklas, samt de möjliga lösningar eller åtgärder som föreslås för att möta de utmaningar det innebär. Den här artikeln syftar till att ge en heltäckande och uppdaterad syn på Wilhelm Miklas, med syftet att främja en informerad och berikande debatt om detta ämne som är så relevant idag.
| Wilhelm Miklas | |
 | |
| Tid i befattningen 10 december 1928–13 mars 1938 | |
| Kansler | Ignaz Seipel (1928–29) Ernst Streeruwitz (1929) Johann Schober (1929–30) Carl Vaugoin (1930) Otto Ender (1930–31) Karl Buresch (1931–32) Engelbert Dollfuss (1932–34) Kurt Schuschnigg (1934–38) Arthur Seyss-Inquart (1938) |
|---|---|
| Företrädare | Michael Hainisch |
| Efterträdare | Österrike annekterat av Nazityskland Karl Renner (1945) |
| Född | 15 oktober 1872 Krems an der Donau, Niederösterreich, Österrike-Ungern |
| Död | 20 mars 1956 (83 år) Wien, Österrike |
| Gravplats | Döblings begravningsplats |
| Politiskt parti | Kristligt-sociala partiet |
Wilhelm Miklas, född 15 oktober 1872 i Krems an der Donau, död 20 mars 1956 i Wien, var en österrikisk politiker och Österrikes förbundspresident 1928–38.
Miklas var 1907–1918 kristligt-social ledamot av deputeradekammaren, 1919 ledamot av den konstituerande nationalförsamlingen, 1919–1920 understatssekreterare i kulturministeriet och 1923–1928 president i nationalrådet. Miklas efterträdde 1928 Michael Hainisch som förbundspresident och omvaldes för perioden 1932–1934. Han tillhörde det konservativa Kristligt-sociala partiet och stödde Engelbert Dollfuss och Kurt von Schuschniggs diktatoriska styrelse men vägrade i det längsta att ge efter för tyska påtryckningar att utse nazisten Arthur Seyss-Inquart till förbundskansler. Han tvingades dock att ge vika i samband med Anschluss 1938, efter vilket han berövades presidentmakten på order av Heinrich Himmler.
Källor
|
- ^ läs online, www.friedhoefewien.at .