Wikipedia:Att skriva om geografi

Att skriva om geografi handlar om att beskriva synliga (större) företeelser på vår planet. Denna hjälpartikel är därför en ämnesguide för att skriva artiklar omkring sådant som har anknytning till geografi. Det kan gälla städer, länder, öar, floder berg eller annat som syns på en karta.

En stad är ofta centralort i en kommun (eller liknande administrativ enhet). En kommun består vanligen av flera tätorter, där någon kan ha samma namn som kommunen. I så fall kan det vara lämpligt med olika artiklar om staden, kommunen och tätorten – till exempel Stockholm, Stockholms kommun och Stockholm (tätort).

Artikeln om staden bör bland annat beskriva kultur och näringsliv. Artikeln om kommunen kan beskriva politik och kommunal verksamhet, såsom skolor och omvårdnad (beslutas av de styrande i kommunen). Artikeln om tätorten kan bland annat beskriva befolkningsstatistik (förtecknas i Sverige av SCB och i andra länder av motsvarande statliga institut).

Ju mer information som läggs in i artikeln, desto mer lämpligt kan det vara att skapa fördjupningssidor. Dessa kan länkas till via {{Fördjupning2}}. Om en artikel har många fördjupningssidor, blir det också praktiskt med en {{navigationsruta}} (längst ner i artikeln).

Wikipedias relevanskriterier är breda för geografiska platser. De flesta platser brukar kunna inkluderas. Orsaken är bland annat att det ofta är lätt att verifiera att platsen existerar. Vidare brukar det åtminstone finnas basdata om området publicerat på Internet. Att platsen är relevant nog att omnämnas behöver inte betyda att den är relevant nog för en egen artikel. Ofta är det lämpligt att inkludera flera av de nedan nämnda geografiska platserna i en större artikel om en viss ort.

Exempel på sådant som brukar kunna inkluderas utan problem ges nedan.

Statligt erkännande

• Plats som är namngiven på en statlig landsvägskarta.
• Småort eller tätort enligt nationell statistik.
• Nutida eller äldre enhet för offentlig administration, såsom kommun, socken eller härad, samt motsvarighet i olika länder.
• Byggnadsminne, nationalpark eller annan plats med nationell skyddsstatus.
• Väg som tillhör det nationella vägnätet, till exempel riksväg och länsväg, och motsvarande järnväg.

Betydelse för samhället i stort

• Kyrkobyggnad, moské, synagoga, tempel eller liknande offentlig religiös byggnad av större betydelse.
• Kyrklig församling eller motsvarande religiös administrativ enhet, av signifikant storlek.
• Offentlig, publikanpassad sportanläggning med läktare etcetera.
• Järnvägsstation, bussterminal, flygplats, hamn eller annan knutpunkt för fjärrtrafik.
• Centrumområde, varuhus, byggnadskomplex, torg eller gata som hyser eller har hyst service för allmänheten på region- eller riksnivå.
• Vägar av speciellt intresse, på grund av ålder, omgivning eller liknande, se även byggnad eller område nedan.
• Betydelsefulla byggnader och lokaler för kulturellt utbyte som större allmänna samlingslokaler (folkets hus), folkparker, bibliotek och utomhusscener.
• Betydelsefulla byggnader och lokaler för kultur, som biografer, teatrar, museer, konsthallar och konsertlokaler.
• Betydelsefulla byggnader och lokaler för vård, som vårdcentraler, folktandvård, sjukhus, ungdomsmottagningar, psykiatriska mottagningar och barnavårdscentraler.
• Rekreationsområden, som parker, badplatser, vandringsleder, naturskyddsområden, fågelskyddsområden och naturreservat.
• Stadsdel, bostadsområde eller industriområde som innehåller butiker, offentliga fritidsinrättningar, eller flera andra olika samhällsfunktioner.
• Byggnad eller område som är arkitektoniskt intressant, enligt kriterierna för konstverk, till exempel:
  • Varit föremål för en arkitekturutställning.
  • Har belönats med något kvalificerat pris.
  • Är dokumenterad i oberoende facklitteratur.

Exempel på platser som i allmänhet saknar relevans om de saknar historisk, kulturell eller annan betydelse. (Exempel: Kungen krockade här)

• Enskilda butiker, inrättningar, fastigheter, byggnader och kvarter.
• Busslinjer, buss- och spårvägshållplatser som inte är knutpunkter.
• Gator/leder/vägar som varken har nummer, genomfartstrafik, omfattande serviceutbud eller något annat med betydelse att komma med. Ett självtest för om vägen man tänkt skriva om är relevant på Wikipedia, är om man kan komma på något annat att skriva än vad det finns för nummer längs vägen och om det finns andra artiklar att länka till.
• Öppna platser, rondeller eller vägkorsningar.
• Idrottsplatser och gymnastiksalar som framför allt är till för träning och inte tar emot publik i någon större omfattning.
• Lokala centrumområden med ett fåtal butiker.

Se {{Coord/dok}} för användning av geografiska koordinater på Wikipedia. Koordinater bör anges för samtliga geografiska platser. För en storstad eller land behöver man inte ange koordinaterna i sekunder, men mer noggranna angivelser kan vara vettigt för gator eller hus.

Detta avsnitt är en sammanfattning av Wikipedia:Geografiska namn.

Om det finns ett vedertaget svenskt namn på en ort bör det namnet användas, med omdirigering från originalnamnet. Annars gäller i allmänhet att det nutida lokala officiella namnet bör användas (till exempel Genève, Wrocław) om det skrivs med latinskt alfabet, med länk från motsvarighet med svenska bokstäver (till exempel Geneve, Wroclaw). Omdirigera även från tredje språk, historiska stavningar eller historiska namn (exempel: Elsass -> Alsace eller Leningrad -> Sankt Petersburg).

När två städer, floder eller liknande bär samma namn och behöver skiljas åt, har den allmänna principen varit att låta huvudnamnet följas av ett förtydligande efter ett kommatecken. Exempel: Amsterdam, New York. En sådan särskiljning kan man ibland länka till direkt i löpande text, utan att behöva skriva om den så som man hade varit tvungen med ]. Men oftast blir det bättre om man skriver ] i ]. Tänk också på att svenska skrivregler förutsätter att ett inskjutet förtydligande efter kommatecken också kräver att ett kommatecken sätts ut efter förtydligandet (om inte meningen tar slut där).

De flesta artiklar om politiska och administrativa enheter kan utformas på ett snarlikt sätt. En praxis har utvecklats i artiklar om länder och viktigare regioner på många större Wikipedia-versioner, där antalet huvudrubriker (med ren artikeltext) är färre än tio och både ordningen och innehållet i underrubrikerna är snarlikt och förutsägbart. Se bland annat en:United Kingdom, fr:France, nl:Nederland och es:España. På svenska används modellen exempelvis i artiklarna Frankrike, Spanien och Katalonien.

Fördelen med en "förenklad" struktur är att det blir mer överskådligt. Målet är:

• Mindre än tio huvudrubriker
• Liknande rubriknamn
• Liknande rubrikordning
• Mindre än tio underrubriker per huvudrubrik
• Helst endast en (max två) nivå av underrubriker
• När innehållet inte får plats i den här strukturen, länkas vidare till fördjupningsartiklar (med en {{Fördjupning2}}-mallning direkt under rubriken)

Grunddragen i den föreslagna strukturen finns ofta i motsvarande artiklar i andra allmänna uppslagsverk, även om ordningen mellan de olika huvudgrupperna inte alltid är densamma. I Nationalencyklopedin (som har mycket begränsat med fördjupningsartiklar) har exempelvis ofta historieavsnittet flyttats undan till artiklarnas slut, medan demografin kommer tidigt i artiklarna (mellan eller bland natur, ekonomi och politik). På SNL.no ligger demografi tidigt, medan historien följer mellan stat/politik och ekonomi/näringsliv.

I geografiska artiklar ger vi en översikt och beskriver därefter ofta platsens namn, …

… dess historia och geografi …

… styre och politik samt ekonomi och infrastruktur, …

… samt avslutningsvis befolkning och kultur.

Förslag på rubriker (med alternativa förslag inom parentes)

(Inledning)

1. Namn (Etymologi)

2. Historia

• 1. Tidsperiod 1
• 2. Tidsperiod 2
• (etc)

3. Geografi (Natur / Naturgeografi)

• 1. Topografi (Terräng)
• 2. Hydrografi (Dränering)
• 3. Klimat
• 4. Växt- och djurliv (Flora och fauna)
• 5. Naturskydd (Miljöproblem)

4. Styre och politik (Statsskick och politik)

• 1. Författning och styre
• 2. Administrativ indelning
• 3. Politik
• 4. Rättsväsen (Juridik)
• 6. Internationella relationer
• 7. Försvar

5. Ekonomi och infrastruktur

• 1. Näringsliv
  • 1. Jord- och skogsbruk, fiske
  • 2. Energi och råvaror
  • 3. Industri
  • 4. Tjänster och turism
• 2. Handel
• 3. Infrastruktur
  • 1. Transporter (Kommunikationer / Samfärdsel)
  • 2. Post, telefoni och Internet
  • 3. Utbildning och forskning
  • 4. Sjukvård, andra viktiga samhällstjänster
• 4. Vetenskap och teknik

6. Befolkning

• 1. Demografi
  • 1. Större städer
  • 2. Urbanisering
  • 3. Minoriteter
  • 4. Migration
• 2. Språk
• 3. Religion
• 4. Sociala förhållanden
• 5. Hälsa, övriga befolkningsdata
  • 1. Fysisk hälsa
  • 2. Psykisk hälsa

7. Kultur

• 1. Massmedier
  • 1. Press och förlag
  • 2. Radio och television

• 2. Konstarter
  • 1. Musik och dans
  • 2. Teater
  • 3. Bildkonst
  • 4. Litteratur
  • 5. Film
  • 6. Arkitektur
  • 7. Dator- och TV-spel
• 3. Traditioner
  • 1. Helgdagar och högtider
  • 3. Matkultur (Mat och dryck)
  • 4. Kläder och mode
  • 5. Kultursymboler och viktiga personligheter
  • 6. Övriga seder och traditioner
• 4. Idrott

(+ standardrubriker:

• Se även
• Referenser (eller Källor)
• Vidare läsning
• Externa länkar)

Många geografiska artiklar passar inte lika lätt in i ovanstående struktur. Artiklar om orter kan sakna vettig information om politik. Artiklar om öar, floder och bergskedjor har å andra sidan inte så mycket med demografi, politik eller kultur att göra. Många baskategorier är dock ofta gemensamma, och målsättningen att hålla nere antalet rubriker och rubriknivåer är densamma.

En fastighet är en markegendom. Begreppet "fastighet" används ofta felaktigt om hus och byggnader. Skriv

ABF-huset är en byggnad på Sveavägen 41 på Norrmalm (...)

i stället för

ABF-huset är en fastighet på Sveavägen 41 på Norrmalm (...)

Det är accepterat att använda reseguider som källa för okontroversiella uppgifter. Om uppgifterna är uppseendeväckande, vinklade eller motsäger tyngre källor kan de dock raderas. Sålunda kan man hämta mycket värdefull och lättillgänglig information från ställen som www.visitberlin.de, www.goteborg.com, www.parisinfo.com och www.nycgo.com. Däremot bör man vara försiktig med att använda sådana turistsajter som källa till utsagor om ortens unika karaktär eller andra reklamliknande påståenden.

Glöm inte att beskriva idrott som utövas av olika grupper, försök täcka såväl damidrott som herridrott och parasport.

• Wikipedia:Återgivning av främmande språk
• Wikipedia:Geografiska namn

• Namn på länder
• https://lifos.migrationsverket.se/
• https://landinfo.no/