Waray-waray

I dagens värld har Waray-waray blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. På både ett personligt och professionellt plan har Waray-waray haft en betydande inverkan på våra liv. För att bättre förstå detta fenomen och erbjuda en bred och detaljerad vision kommer vi i den här artikeln att utforska olika aspekter relaterade till Waray-waray. Från dess ursprung till dess inflytande på nuet, inklusive dess framtida implikationer, kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som försöker belysa detta mycket viktiga ämne. Genom att utforska relevanta studier, vittnesmål och data hoppas vi kunna ge en heltäckande och berikande bild av Waray-waray som våra läsare kan finna användbar och upplysande.

Wáray-Wáray
Winaray
Talas iFilippinerna
Regionöstra Visayas
Antal talare3 miljoner
SpråkfamiljWáray-Wáray
Officiell status
Officiellt språk iFilippinerna
Språkkoder
ISO 639‐2war
ISO 639‐3war
SILWAR

Waray-waray (även känt som wáray-wáray; waray; winaray, Sinamar-Leytenhon Leyte-Samarnon) är det fjärde största språket på Filippinerna, ett språk som talas i provinserna Samar, Norra Samar, Östra Samar, Leyte (östra delarna) och Biliran av ungefär 3 miljoner människor.

Språket tillhör den visajanska språkfamiljen och stammar från cebuano. Det närmast besläktade språket är hiligaynon.

Grammatik

Pronomen

  Absolutiv Ergativ Oblik
Första person i singular ako, ak nakon, nak, ko akon, ak
Andra person i singular ikaw, ka nimo, nim, mo imo, im
Tredje person i singular hiya, siya niya iya
Första person i plural inclusive kita, kit naton aton
Andra person i plural exclusive kami, kam namon amon
Andra person i plural kamo niyo iyo
Tredje person i plural hira, sira nira ira

Räkneord

  Ett Usá
  Två Duhá
  Tre Tuló
  Fyra Upat
  Fem Limá
  Sex Unom
  Sju Pitó
  Åtta Waló
  Nio Siyám
  Tio Napúlô
  Elva (Napúlô kag usá)

Exempel

  • Godmorgon (natt/kväll/afton): Maupay nga aga (udto/kulop/gab-i)
  • Förstår du Waray?: Nakakaintindi/Nasabut ka hit Winaray?
  • Tack: Salamat
  • Jag älskar dig: Hinihigugma ko ikaw eller Ginhihigugma ko ikaw
  • Var kommer du ifrån?: Taga diin ka?
  • Hur mycket är detta?: Tag pira ini?
  • Jag förstår inte: Diri ako nakakaintindi
  • Jag vet inte: Diri ako maaram
  • Vad: Ano
  • Vem: Hin-o
  • Var: Hain
  • När (framtid): San-o
  • När (förflutet): Kakan-o
  • Varför: Kay-ano
  • Ja: Oo
  • Nej: Dire
  • Där: "Adto" eller "Didto"
  • Här: "Didi"
  • Framför: "Atbang" eller "Atubangan"
  • Natt: "Gab-i"
  • Dag: "Adlaw"

Se även