Västra Kaukasus
I det breda universum av ämnen som det nuvarande samhället tar upp har Västra Kaukasus stått ut som ett ämne av absolut relevans. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess inflytande på arbetsplatsen eller dess historiska betydelse, har Västra Kaukasus fångat uppmärksamheten hos en bred publik i olika åldrar och yrken. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Västra Kaukasus, från dess ursprung till dess utveckling idag, med syftet att ge ett globalt perspektiv på detta mycket omdiskuterade ämne.
| Västra Kaukasus | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 44°0′0″N 40°0′0″Ö / 44.00000°N 40.00000°Ö |
| Land | Ryssland |
| Region* | Asien och Stilla havet |
| Data | |
| Typ | Naturarv |
| Kriterier | ix, x |
| Referens | 900 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1999 (23:e mötet) |
  Västra Kaukasus
.
| |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Västra Kaukasus är en västligaste del av Stora Kaukasus och sträcker sig från Svarta havet till Elbrus. I området ligger ett världsarv med samma namn beläget 50 km norr om staden Sotji, bestående av den allra västligaste delen av Kaukasus. Västra Kaukasus är det enda stora bergsområdet i Europa som inte har haft en betydande mänsklig påverkan. Dess habitat är exceptionellt varierad för ett sådant litet område, med allt från lågland till glaciärer
I området finns Kaukasiens statliga biosfärområde (ryska: Кавказский государственный природный биосферный заповедник), ett naturreservat (IUCN-kategori: Ia[1]) instiftat av sovjetiska styret i Krasnodar kraj, Adygeiska republiken och Karatjaj-Tjerkessien 1924 för att skydda de upp till 85 m höga nordmannsgranarna (Abies nordmanniana), som tros vara de högsta träden i Europa, och en unik skog som utgörs av idegran (Taxus baccata) och buxbom (Buxus sempervirens) inne i staden Sotji. Omkring en tredjedel av dess högbergsarter är klassade som endemiska. Området har också Sotji nationalpark (IUCN-kategori: II).
I Västra Kaukasus har man återintroducerat den kaukasiska visenten.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ^ Kavkazskiy Biosphere Reserve profile at Unesco website
Litteratur
- Алтухов Михаил Данилович, Литвинская Светлана Анатольевна. Охрана растительного мира на Северо-Западном Кавказе. Krasnodar: Краснодарское книжное издательство, 1989.
- Кавказский заповедник. In Заповедники СССР. Заповедники Кавказа. Moskva: Мысль, 1990. P. 69-100. ISBN 5-244-00432-8
Externa länkar
- ”The Western Caucasus” (på engelska). Natural Heritage Protection Fund. Arkiverad från originalet den 2 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080702081930/http://www.nhpfund.org/nominations/western_caucasus.html.
- Кавказский государственный природный биосферный заповедник (ryska)
| |||||||||||||||||||||||||||||
.jpg)
