Nuförtiden har Världsmästerskapet i utomhushandboll blivit ett ämne av allmänt intresse för ett stort antal människor runt om i världen. Dess relevans och inverkan täcker flera aspekter av det dagliga livet, från hälsa till teknik, inklusive politik, kultur och ekonomi. Världsmästerskapet i utomhushandboll är ett ämne som genererar debatt och kontrovers, men som också väcker intresse och nyfikenhet, vilket gör det till en mötesplats för människor från olika områden och intressen. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska betydelsen och omfattningen av Världsmästerskapet i utomhushandboll, såväl som dess utveckling över tid och dess inflytande på dagens samhälle.
VM-turneringar för elvamannalag i handboll på stor utomhusplan arrangerades av International Handball Federation (IHF) för herrar 1938–1966 och för damer 1949–1960. Denna elvamannahandboll försvann dock alltmer i takt med att handbollsformen med sjumannalag (och så småningom alltid inomhus) vann i popularitet.
Dessa VM-turneringar arrangerades på den tid då handbollsmatcher i gemen spelades av elvamannalag på en (gräs)plan av fotbollstyp.
VM-turneringarna i utomhushandboll betecknas på tyska ofta Feldhandball, och denna spelform blev särskilt populär i tyskspråkiga delar av Centraleuropa. I Västtyskland levde sporten kvar längst.
Under mellankrigstiden utvecklades en ny typ av handboll på mindre plan, med sin första VM-turnering för herrar 1938 (i Deutschlandhalle) och regelbundna VM-turneringar från och med 1954. Det första regelverket i denna typ av handboll är tyskt och från 1917. Under 1950- och 1960-talet avgjordes dessa tävlingar enligt nya regler fortfarande utomhus. Från och med cirka 1970 spelas handboll i stort sett alltid i inomhushallar, åtminstone på internationell nivå.
År | Värdnation |
Final | Match om tredjepris | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Vinnare ![]() |
Resultat | ![]() |
Trea ![]() |
Resultat | Fyra | ||
1938 | ![]() |
Tyskland ![]() |
23 – 0 | ![]() |
Ungern ![]() |
10 – 2 | ![]() |
1948 | ![]() |
Sverige ![]() |
11 – 4 | ![]() |
Schweiz ![]() |
21 – 4 | ![]() |
1952 | ![]() |
Västtyskland ![]() |
19 – 8 | ![]() |
Schweiz ![]() |
12 – 10 | ![]() |
1955 | ![]() |
Västtyskland ![]() |
25 – 13 | ![]() |
Tjeckoslovakien ![]() |
13 – 10 | ![]() |
1959 | ![]() |
Tyskland ![]() |
14 – 11 | ![]() |
Sverige ![]() |
18 – 9 | ![]() |
1963 | ![]() |
Östtyskland ![]() |
14 – 7 | ![]() |
Schweiz ![]() |
10 – 6 | ![]() |
1966 | ![]() |
Västtyskland ![]() |
Gruppspel | ![]() |
Österrike ![]() |
Gruppspel | ![]() |
År | Värdnation |
Final | Match om tredjepris | ||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Vinnare ![]() |
Resultat | ![]() |
Trea ![]() |
Resultat | Fyra | ||
1949 | ![]() |
Ungern ![]() |
Gruppspel | ![]() |
Tjeckoslovakien ![]() |
Gruppspel | ![]() |
1956 | ![]() |
Rumänien ![]() |
6 – 5 | ![]() |
Ungern ![]() |
8 – 6 | ![]() |
1960 | ![]() |
Rumänien ![]() |
10 – 2 | ![]() |
Tyskland ![]() |
3 – 1 | ![]() |
|