Värdering (sociologi)

I den här artikeln kommer vi att utforska temat Värdering (sociologi) från ett unikt och nytt perspektiv. Värdering (sociologi) är ett ämne som har fångat mångas uppmärksamhet de senaste åren, och genom detta skrivande föreslår vi att analysera det på djupet. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle, genom dess möjliga implikationer i framtiden, kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som försöker belysa alla relevanta aspekter av Värdering (sociologi). För att göra detta kommer vi att ha samarbete med experter på området, samt vittnesmål från personer som på nära håll har upplevt inflytandet av Värdering (sociologi) i sina liv. Vi är säkra på att den här artikeln kommer att ge en komplett och berikande vision av ett ämne som fortsätter att generera debatt och fascination idag.

 Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-10)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

En värdering är en grundläggande uppfattning om önskvärdheten hos ett visst tillstånd, tillvägagångssätt eller resultat. Värderingen indikerar i vilken grad något är bra eller dåligt. Värderingar tenderar att vara generella snarare än specifika, de utgör grundläggande motivationer som går utöver enskilda situationer eller handlingar.[1] En värdering är ett relativt etiskt värde, ett basalt antagande som ett utförande kan härledas från. En social norm är en uppsättning konsistenta värderingar.

Värderingar varierar mellan olika individer och mellan kulturer. Personliga och kulturella värderingar tenderar att vara relativt konstanta över tiden[källa behövs], och främjar på så sätt kontinuitet i ett samhälle eller hos en person. De kan dock även förändras med tiden.[källa behövs]

Värderingarna utgör utvärderande föreställningar som sammanför affektiva och kognitiva element för att orientera individer i den värld de lever i. Det utvärderande elementet särskiljer värderingar från existentiella föreställningar, som snarare handlar om sant och falskt. Det kognitiva elementet särskiljer dem från motiv, som grundas i psykologiska drifter och känslor. De utvärderande kriterier som värderingarna bygger på, kommer från föreställningar om moral, estetik och måluppfyllande. Det vill säga, ett tillstånd, ett tillvägagångssätt eller slutresultat kan värderas som bra eller dåligt av moraliska, etiska eller logiska skäl.[1]

Se även

Källor

  1. ^ Mooney Marini, Margaret (2000). "Social Values and Norms" i Encyclopedia of Sociology, Vol 4, Second Edition. ISBN 0028648536