I dagens värld är Vrije Universiteit Brussel ett ämne som har fått oöverträffad relevans. I decennier har Vrije Universiteit Brussel varit föremål för studier och intresse av akademiker, experter och yrkesmän från olika områden. Dess inverkan har märkts i samhället, kulturen, politiken och ekonomin, och genererat oändliga debatter och reflektioner kring dess implikationer. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Vrije Universiteit Brussel, analysera dess utveckling över tid, dess nuvarande utmaningar och möjliga framtidsutsikter. Dessutom kommer vi att noggrant undersöka de olika tillvägagångssätt och åsikter som finns om Vrije Universiteit Brussel, i syfte att ge en fullständig och objektiv översikt över detta ämne som är så relevant idag.
Vrije Universiteit Brussel | |
Motto | Scientia vincere tenebras |
---|---|
Grundat | 1834 |
Ägandeform | oberoende/delvis statligt finansierat |
Rektor | Prof. Dr. Paul De Knop |
Lärarkår | 2582 |
Studerande | 10837 |
Säte | Bryssel, Belgien |
Webbplats | http://www.vub.ac.be |
Vrije Universiteit Brussel (Bryssels fria universitet), VUB, är ett nederländskspråkigt universitet i Bryssel.
VUB har en bakgrund i Université Libre de Bruxelles (ULB), som grundades 1834, men som inledningsvis enbart bedrev undervisning på franska.
Undervisning på nederländska vid ULB skedde första gången 1935 vid juridiska fakulteten. Först 1963 fanns det kurser på båda språken vid samtliga fakulteter. Efter en uppslitande språkstrid vid det Katolska universitetet i Leuven delades även ULB 1969 upp i ett franskspråkigt och ett nederländskspråkigt universitet. 28 maj 1970 skedde den formella uppdelningen av det tidigare ULB i två formellt helt fristående universitet: dels det nya ULB, som enbart var franskspråkigt, och dels det nederländskspråkiga VUB.