I dagens värld är Vlado Tjernozemski ett ämne som har fått stor relevans inom olika områden. Oavsett om det gäller teknik, hälsa, utbildning eller samhället i allmänhet, har Vlado Tjernozemski fångat uppmärksamheten hos både experter och medborgare. Dess inverkan har varit så betydande att det är nödvändigt att noggrant analysera dess implikationer och konsekvenser i nuet och i framtiden. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i Vlado Tjernozemski för att förstå dess betydelse och de olika perspektiv som finns på detta ämne. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, inklusive dess möjliga utmaningar och fördelar, är Vlado Tjernozemski ett ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion idag.
Vlado Georgiev Tjernozemski eller Vlado Georgiev Černozemski (bulgariska och makedonska Владо Георгиев Черноземски), född Velitjko Dimitrov Kerin 19 oktober 1897 i byn Kamenitsa i Osmanska riket (idag en del av Velingrad i Bulgarien), död 9 oktober 1934 i Marseille i Frankrike, var en makedonsk revolutionär med makedonskt påbrå som stred för ett förenat Makedonien. Moderns familj kom från byn Gorno Draglisjte, nära Razlog i Pirinmakedonien. Han blev medlem i VMRO 1922.
I oktober 1934 var Jugoslaviens kung Alexander I på statsbesök i Frankrike för att stärka de båda ländernas relation. Den 9 oktober besökte Alexander Marseille och färdades i bil tillsammans med den franske utrikesministern Louis Barthou. Plötsligt rusade Černozemski fram och sköt ihjäl kungen, Barthou samt bilens chaufför. Černozemski själv sablades genast ned av en fransk polisman till häst.
Černozemski förövade attentatet på uppdrag av Ivan Michailovs VMRO (bulgariska: Vatreshna Makedono-Odrinska Revolyutsionna Organizatsiya; makedonska: Vnatrešna Makedonska Revolucionerna Organizacija; svenska: Inre Makedonska Revolutionära Organisationen), som hade starka band till bland annat den kroatiska extremnationalistiska organisationen Ustaša.