I dagens värld har Villa Solhem blivit ett ämne av stor relevans och intresse för olika människor runt om i världen. Sedan dess uppkomst har Villa Solhem fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster, och genererat djupgående debatter, forskning och analys kring dess implikationer och återverkningar. Med en påtaglig påverkan på det samtida samhället har Villa Solhem lyckats genomsyra olika områden i det dagliga livet, från politik till populärkultur, och blivit ett fenomen som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna relaterade till Villa Solhem, dess utveckling över tid och dess inflytande på olika aspekter av dagens samhälle.
Villa Solhem | |
Villa | |
Villa Solhem, hösten 2007.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Kommun | Stockholm |
Ort | Södra Djurgården |
Adress | Singelbacken 14 6 |
Ägare | Johan Sundberg Brita Sundberg-Weitman med familj |
Färdigställande | 1874 |
Arkitektonisk stil | Nationalromantik, fornnordisk |
Villa Solhem är en villa på Södra Djurgården i Stockholm. Villan är belägen vid Singelbacken 14 norr om Djurgårdsvägen.
Villa Solhem uppfördes 1874 som en privatbostad för den dansk-norske konsthistorikern Lorentz Dietrichson. Med hjälp av sina kolleger vid Konstakademien, Ernst Jacobsson och Gustaf Dahl, gjorde han själv ett första utkast till villan. Huset ritades slutligen av Jacobsson i en fornnordisk stil i trä med ett utkragande övre våningsplan. Fasaderna är behandlade med tjära. I övre våningsplan dominerar en lång fönsterrad med halvrund överdel och spröjsade fönsterrutor. Mellan fönstren anordnades pilastrar med grön- och rödmålade detaljer. Många motiv hämtades från fornnordisk träbyggnadskonst och Dietrichson gav huset en norsk prägel under en tid av den svensk-norska unionen. I sin nationalromantiska, fornnordiska stilen påminner Solhem mycket om Villa Tallom som uppfördes i Stocksund 30 år senare.
År 1875, ett år efter att huset stod färdigt, återvände Dietrichson till Kristiania i Norge och villan såldes till vice häradshövding Richard Thorell, stadsarkivarie i Stockholm mellan 1892 och 1899. Efter dennes bortgång 1914 nyttjades rätten till tomten och villan av hans änka Hildegard Thorell; då kallades byggnaden även Thorellska villan. Efter 1930 övertogs fastigheten av Halvar Sundberg, finansborgarråd i Stockholm 1936–1940 och kusin till Yngve Larsson som bodde i Villa Mullberget i närheten. Efter Halvar Sundbergs död 1973 disponerades villan av sonen professor Johan Sundberg och systern tidigare lagmannen Brita Sundberg-Weitman med familj.