I den samtida världen har Victor de Persigny blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Dess relevans täcker flera områden, från teknik till kultur, inklusive ekonomi och politik. Victor de Persigny har fångat uppmärksamheten hos människor i alla åldrar och har genererat blandade åsikter. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Victor de Persigny och analysera dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess möjliga långsiktiga konsekvenser kommer vi att fördjupa oss i en djup och rigorös analys för att bättre förstå detta fenomen som är så allestädes närvarande idag.
Victor de Persigny | |
![]() | |
Född | 11 januari 1808[1][2][3] Saint-Germain-Lespinasse, Frankrike |
---|---|
Död | 12 januari 1872[4] eller 13 januari 1872[1][2] Nice[5] |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | École de cavalerie de Saumur ![]() |
Sysselsättning | Politiker[6], diplomat |
Befattning | |
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling Senator i andra franska kejsardömet[6] President (1862–1870) | |
Maka | Albine Marie Napoléone Aglaé Ney[7] |
Utmärkelser | |
Storkors av Hederslegionen Officer av Hederslegionen Storofficer av Hederslegionen Kommendör av Hederslegionen Riddare av Hederslegionen | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Jean Gilbert Victor Fialin de Persigny, född 11 januari 1808, död 12 januari 1872, var en fransk greve, senare hertig och politiker.
Persigny väckte redan som elev vid kavalleriskolan i Saumur uppmärksamhet genom bonapartisk propaganda, och utgav 1834 broschyren L'Occident français (1834). Han blev tidigt medarbetare till Louis Bonaparte, och var 1830 delaktig i kravallerna i Strasbourg samt 1840 i upploppsförsöket i Boulogne. Han dömdes efter det senare till 20 års fängelse men frigavs 1848 och bidrog till Louis Napoléons val till president. 1849 invaldes han i lagstiftande församlingen och medverkade i statskuppen 2 december 1851, blev senator 1852 och var inrikesminister 1852-54, ambassadör i London 1855-58 och 1859-60, samt inrikesminister 1860-63.
|