Victor Babeș

Ämnet för Victor Babeș är ett ämne som har varit föremål för debatt och diskussion genom åren. Med olika synvinklar och motstridiga åsikter har Victor Babeș fångat mångas uppmärksamhet och skapat intresse och nyfikenhet kring dess implikationer och återverkningar. Från dess ursprung till dess relevans i det samtida samhället representerar Victor Babeș ett ämne som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Victor Babeș, med syftet att erbjuda en heltäckande och detaljerad bild av dess betydelse och omfattning.

Victor Babeș
Född28 juli 1854[1]
Wien[2]
Död19 oktober 1926[1][3][4] (72 år)
Bukarest
Medborgare iKejsardömet Österrike, Ungern och Rumänien
Utbildad vidWiens universitet,
SysselsättningMikrobiolog, universitetslärare, anatomical pathologist, läkare
Befattning
Professor
ArbetsgivareEötvös Loránd-universitetet
Bukarests universitet[5]
Universitatea Babeș-Bolyai[5]
FöräldrarVincențiu Babeș
Utmärkelser
Prix Montyon – vetenskapspriset (1924)
Officer av Hederslegionen
Redigera Wikidata

Victor Babeș, född 4 juli 1854 i Wien, död 19 oktober 1926 i Bukarest, var en rumänsk läkare och mikrobiolog.

Babeș studerade medicin i Wien och Budapest, och arbetade sedan som lärjunge och assistent åt bland andra Rudolf Virchow, Louis Pasteur, Victor André Cornil och Robert Koch. Han utnämndes 1885 till e.o. professor i histopatologi i Budapest och 1887 till professor i experimentell patologi och bakteriologi samt chef för det seroterapeutiska institutet, l'Institut Babeș i Bukarest.

Babeș var en framstående vetenskapsman inom ett brett spektrum omfattande bakteriologi och serologi ofta med utgångspunkt från hans specialitet som histopatolog. Hans arbeten behandlar spetälska, difteri, rabies, nervfeber med flera sjukdomar. Hans namn är också knutet till de så kallade Babeș-Ernstska metakromiska kornen i difteribaciller samt den av honom år 1888 beskrivna intraerytrocytära parasiten vars släkte sedermera fick namnet Babesia.

Babeș utgav en mängd större och mindre avhandlingar främst i bakteriologi samt, tillsammans med Cornil, den första utförliga läroboken i bakteriologi, Les bactéries (andra upplagan 1886), och tillsammans med bland andra Paul Oscar Blocq, Atlas der pathologischen Histologie des Nervensystemes (1893 ff.). De på Babeș laboratorium utförda undersökningarna utgavs under titeln "Annales de l'institut de pathologie et de bacteriologie".

Referenser

Noter

  1. ^ Victor Babeș, SNAC (på engelska), SNAC Ark-ID: w6zq23q5, läs onlineläs online.
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 13 december 2014.
  3. ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00064730030866.
  4. ^ Académie nationale de médecine, Académie nationale de médecine-ID: 121, läst: 9 oktober 2017.
  5. ^ läs online, revista-apostrof.ro .

Tryckta källor

Externa länkar

Auktoritetsdata