Viborgs stadsmur

Idag är Viborgs stadsmur ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av befolkningen. När vårt samhälle utvecklas och står inför nya utmaningar, blir temat Viborgs stadsmur en samlingspunkt för reflektion och handling. Det är ett ämne som finns inom alla områden i livet, från politik till popkultur, genom teknik och vetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Viborgs stadsmur och dess inverkan på vårt nuvarande samhälle. Vi kommer att ta upp olika perspektiv, åsikter och forskningsrön för att belysa detta ämne som är så relevant i samtida värld.

Viborgs stadsmur (finska: Viipurin kaupunginmuuri, ryska: Выборгская городская стена) var en medeltida stadsmur kring den numera ryska staden Viborg. Den byggdes under 1470-talet av ståthållaren Erik Axelsson Tott. Muren hade 10 torn, varav Rådstornet och Runda tornet bevarats. Ett av tornen var Sankt Andreas torn där den Viborgska smällen sägs ha ägt rum under den ryska belägringen år 1495.

På slutet av 1500-talet stärktes muren med flera bastioner och en ny försvarsmur som byggdes öster om den medeltida stadsmuren. Nästan hela muren och dess bastioner revs på 1700- och 1800-talet. Under den finska tiden år 1930 byggdes det av Uno Ullberg ritade Viborgs konstmuseum på Pantsarlaks bastion, som är den enda bevarade bastionen.

Referenser

1. ^ Viborgs Slott och Fästningar Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Turistinformation om borgar och fästningar i finland och Ryssland. Läst 2 juli 2014.
2. ^ En kortfattad historia av staden Viborg Virtuella Viborg 1939. Läst 2 juli 2014.
3. ^ Fästningarna från medeltiden fram till 1800-talets början Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. Byggnadsarv. Läst 2 juli 2014.
4. ^ http://www.blf.fi/artikel.php?id=4148
5. ^ The Hermitage-Vyborg Center Arkiverad 14 juli 2014 hämtat från the Wayback Machine. The Hermitage Museum (på engelska). Läst 2 juli 2014.