Vetenskapsåret 1804
Vetenskapsåret 1804 är ett ämne som har skapat stort intresse och debatt i dagens samhälle. Med teknikens framsteg och förändringar i vårt sätt att relatera har Vetenskapsåret 1804 tagit på sig en relevant roll i människors dagliga liv. Från sitt ursprung till dess inflytande på nutiden har Vetenskapsåret 1804 präglat ett före och efter i olika aspekter av livet, från ekonomi till politik. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och konsekvenserna av Vetenskapsåret 1804 idag, såväl som dess konsekvenser i framtiden.
| Vetenskapsåret 1804 | |
 | |
| 1803 · 1804 · 1805 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst, litteratur, musik och teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig | |
| Teknik och vetenskap | |
| Vetenskap |
Händelser
- 14 maj - Lewis och Clarks expedition avreser från Camp Dubois för att utforska Missourifloden.
- Friedrich Sertürner lyckas isolera morfin från opium.
- William Hyde Wollaston upptäcker grundämnet palladium och hur man framställer platina.
- Jöns Jacob Berzelius upptäcker grundämnet cerium.
- Smithson Tennant upptäcker grundämnena iridium och osmium.
- William Hyde Wollaston upptäcker grundämet rodium.
- Alexander von Humboldt upptäcker att jordens magnetfält minskar från polerna till ekvatorn.
- Joseph Louis Gay-Lussac och Jean Baptiste Biot studerar atmosfären från en varmluftsballong.
- Okänt datum - Charles Bell phbclierar The Anatomy of the Human Body, vol. 3, Nervous System.
- Okänt datum - Antonio Scarpa phbclierar Riflessioni ed Osservazione anatomico-chirugiche sull' Aneurisma, en klassisk text om aneurysm.
- 21 februari - Cornwallaren Richard Trevithicks nybyggda ånglokomotiv "Penydarren" kör på Merthyr Tramroad mellan Penydarren Ironworks i Merthyr Tydfil och Abercynon i södra Wales, efter flera försök sedan 13 februari, och blir världens första lokomotiv att fungera på räls.
Pristagare
- Copleymedaljen: Smithson Tennant, brittisk kemist.
- Rumfordmedaljen: John Leslie, skotsk fysiker och matematiker.
Födda
- 8 mars - Alvan Clark (död 1887), amerikansk astronom och teleskoptillverkare.
- 4 maj - Margaretta Riley (död 1899), en brittisk botaniker.
- 20 juli - Richard Owen (död 1892), brittisk anatom och paleontolog.
- 14 september - John Gould (död 1881), brittisk ornitolog.
- 24 oktober - Wilhelm Eduard Weber (död 1891), tysk fysiker.
- 10 december - Carl Gustav Jakob Jacobi (död 1851), tysk matematiker
- Robert Schomburgk (död 1865), upptäcktsresande.
- William Stokes (död 1878), irländsk läkare.
- Heinrich Lenz (död 1865), estnisk-tysk fysiker.
- Matthias Jakob Schleiden (död 1881), tysk botaniker.
Avlidna
- 6 februari - Joseph Priestley (född 1733), brittisk präst, pedagog och kemist.
- 20 september - Pierre François André Méchain (född 1744), fransk astronom.
- 2 oktober - Nicolas-Joseph Cugnot (född 1725), fransk ingenjör och uppfinnare.
Källor
Fotnoter
- ^ Jacyna, L. S. (2004). ”Bell, Sir Charles (1774–1842)”. Oxford Dictionary of National Biography. Oxford University Press. doi:. http://www.oxforddnb.com/view/article/1999. Läst 6 april 2011. (Prenumeration eller UK public library-medlemskap krävs)
- ^ Richardson, Benjamin Ward (31 mars 1886). ”Antonio Scarpa, F.R.S., and Surgical Anatomy”. The Asclepiad (London: Longmans, Green and Co.) "4" (16): ss. 128–157. http://books.google.com/?id=-xVCQGjm3ZEC. Läst 10 juni 2008.
- ^ Rattenbury, Gordon; Lewis, M. J. T. (2004). Merthyr Tydfil Tramroads and their Locomotives. Oxford: Railway and Canal Historical Society. ISBN 0-901461-52-0