Vetenskapsåret 1765
I dagens värld har Vetenskapsåret 1765 blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Vetenskapsåret 1765 blivit alltmer närvarande i våra liv och spelar en avgörande roll i olika aspekter av det moderna samhället. Oavsett om vi pratar om Vetenskapsåret 1765s inflytande på populärkulturen, dess inverkan på den globala ekonomin eller dess betydelse inom det vetenskapliga området, råder det ingen tvekan om att Vetenskapsåret 1765 står högt på den aktuella diskussionsagendan. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska Vetenskapsåret 1765s roll i våra liv och analysera dess relevans i olika sammanhang.
| Vetenskapsåret 1765 | |
 | |
| 1764 · 1765 · 1766 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst, litteratur, musik och teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig | |
| Teknik och vetenskap | |
| Vetenskap |
Händelser
- 8 februari - Nevil Maskelyne blir Astronomer Royal i England.[1]
- Okänt datum - James Watt lyckas konstruera en ångmaskin med separat kondensor.[2]
Pristagare
- Copleymedaljen: ej utdelad
Födda
- 7 mars - Joseph Nicéphore Niepce (död 1833), fransk uppfinnare (fotografering).
- 14 november - Robert Fulton (död 1815), amerikansk mariningenjör.
- 8 december - Eli Whitney (död 1825), amerikansk uppfinnare (Cotton gin).
Avlidna
- 15 april - Michail Lomonosov (född 1711), rysk mångsidig vetenskapsman.
- 7 maj - Alexis Clairault (född 1713), fransk matematiker.
- september - Richard Pococke (född 1704), engelsk antropolog och upptäcktsresande.
- 25 december - Václav Prokop Diviš (född 1698), tjeckisk teolog, vetenskapsman, utvecklare av åskledaren.
Källor
Fotnoter
- ^ ”1765”. The People's Chronology. Thomson Gale. 2006
- ^ Williams, Hywel (2005). Cassell's Chronology of World History. London: Weidenfeld & Nicolson. sid. 323. ISBN 0-304-35730-8