Vetenskapsåret 1751
I dagens värld har Vetenskapsåret 1751 blivit ett ämne av stort intresse och relevans. Vikten av Vetenskapsåret 1751 har blivit uppenbar i många aspekter av vardagen, från dess påverkan på människors hälsa och välbefinnande, till dess påverkan på samhället och ekonomin. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Vetenskapsåret 1751 blivit allt viktigare i den moderna världen. I den här artikeln kommer vi att utforska Vetenskapsåret 1751s roll på djupet och analysera dess inverkan på olika områden, vilket ger en komplett och uppdaterad syn på detta ämne av stor relevans idag.
| Vetenskapsåret 1751 | |
 | |
| 1750 · 1751 · 1752 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Konst, litteratur, musik och teater | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Krig | |
| Teknik och vetenskap | |
| Vetenskap |
Händelser
- Axel Fredrik Cronstedt upptäcker grundämnet nickel.
- Pupillens reflex upptäcks.
- Franske astronomen Nicolas Louis de Lacaille upptäcker 47 Tuc, en klotformig stjärnhop på södra stjärnhimmelen.
Pristagare
- Copleymedaljen: John Canton, brittisk fysiker.
Födda
- Pierre Prévost (död 1839), schweizisk fysiker.
Avlidna
- 30 augusti - Christopher Polhem (född 1661), svensk uppfinnare och industrialist.
- Jean-Philippe de Cheseaux (född 1718), schweizisk matematiker och astronom.