Vetenskapsåret 1993

I dagens värld har Vetenskapsåret 1993 fått stor betydelse i vårt samhälle. Oavsett om det beror på dess inverkan på populärkulturen, dess relevans inom det historiska området, dess inflytande på politiken eller dess betydelse i underhållningsvärlden, har Vetenskapsåret 1993 blivit ett ämne av intresse för ett stort antal människor runt om i världen. Under åren har Vetenskapsåret 1993 genererat många debatter och diskussioner, samt väckt intresse hos experter inom olika discipliner. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj de olika aspekterna av Vetenskapsåret 1993 och dess inverkan på vårt nuvarande samhälle.

Vetenskapsåret 1993
1992  · 1993  · 1994
Humaniora och kultur
Datorspel · Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater  · TV
Samhällsvetenskap och samhälle
Ekonomi · Krig  · Politik  · Sport
Teknik och vetenskap
Meteorologi · Teknik · Vetenskap

Händelser

Astronomi och rymdfart

• 4 juni - En total månförmörkelse inträffar .
• 29 november - En total månförmörkelse inträffar .
• December: Omfattande reparationer av Rymdteleskopet Hubble genomförs av astronauter på USA:s rymdfärja Endeavour.

Meteorologi

Huvudartikel: Meteorologiåret 1993

Pristagare

• Bigsbymedaljen: Julian Anthony Pearce
• Copleymedaljen: James Watson
• Davymedaljen: Jack Baldwin
• Göran Gustafssonpriset:
  • Molekylär biologi: Alwyn Jones
  • Fysik: Claes Fransson
  • Kemi: Mathias Uhlén
• Nobelpriset:
  • Fysik: Russell A. Hulse, Joseph Taylor
  • Kemi: Kary Mullis, Michael Smith
  • Fysiologi/Medicin: Richard J. Roberts, Phillip A. Sharp
• Steelepriset: George David Mostow, Walter Rudin och Eugene Dynkin
• Turingpriset: Juris Hartmanis och Richard Stearns
• Wollastonmedaljen: Samuel Epstein

Avlidna

• 11 februari – Robert W. Holley, amerikansk biokemist, nobelpristagare.
• 20 mars – Polykarp Kusch, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 4 juli - Gladys Lounsbury Hobby, amerikansk mikrobiolog.
• 1 november – Severo Ochoa, spansk-amerikansk biokemist.
• 7 december – Wolfgang Paul, tysk fysiker, nobelpristagare.

Källor

1. ^ Så funkar universum, James Muirden
2. ^ ”Geological Society”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110605101836/http://www.geolsoc.org.uk/gsl/society/history/page753.html. Läst 13 april 2011. 
3. ^ ”Nobelpriset”. http://nobelprize.org/nobel_prizes/lists/all/index.html. Läst 10 april 2011. 
4. ^ ”Geological Society”. Arkiverad från originalet den 5 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110605102217/http://www.geolsoc.org.uk/gsl/society/history/page750.html. Läst 14 april 2011. 
5. ^ ”www.nytimes.com”. http://www.nytimes.com/1993/07/09/obituaries/gladys-hobby-82-pioneer-in-bringing-penicillin-to-public.html. Läst 30 november 2017. 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Vetenskapsåret 1993.
  Bilder & media