Venus flugfälla

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Venus flugfälla och dess inverkan på dagens samhälle. Från dess ursprung till dess relevans idag har Venus flugfälla varit föremål för studier och intresse av akademiker, forskare och entusiaster från olika discipliner. Denna artikel syftar till att analysera inflytandet av Venus flugfälla på olika aspekter av vårt dagliga liv, såväl som dess roll i att forma vår kultur, värderingar och övertygelser. Genom ett tvärvetenskapligt förhållningssätt kommer vi att utforska de många aspekterna av Venus flugfälla, och belysa dess betydelse och betydelse i det samtida sammanhanget.

Venus flugfälla
Bladen hos en Venus flugfälla
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningNejlikordningen
Caryophyllales
FamiljSileshårsväxter
Droseraceae
SläkteDionaea
Ellis
ArtVenus flugfälla
D. muscipula
Vetenskapligt namn
§ Dionaea muscipula
AuktorSol. ex Ellis (1768)
Utbredning
Venus flugfällans utbredning

Venus flugfälla (Dionaea muscipula) är en art i familjen sileshårsväxter och den enda arten i släktet Dionaea. Växten kommer ursprungligen från området kring de amerikanska delstaterna North och South Carolina, där den växer i kvävefattiga blötmarker.

Venus flugfälla hör till de så kallade köttätande växterna. Den fångar främst mindre insekter och spindeldjur som sätter sig mellan bladflikarna i fällan. Det finns små spröt som utlöser stängningsmekanismen när insekten nuddar dem. I naturen stängs bladen blixtsnabbt. Efter högst 10 stängningar är bladet uttröttat och dör. Andra blad ersätter då detta. I flugfällan finns en vätska som bryter ner insekten. Det tar cirka 4-5 dagar innan insekten är färdigsmält och bladet öppnar sig igen.

Växten förekommer även som krukväxt. Den kan övervintras men vill då stå svalt och hållas något fuktig. Om man rör vid de öppna bladen för mycket dör de.

Externa länkar