Vasaslätten

I den här artikeln kommer vi att utforska det fascinerande livet för Vasaslätten, en karaktär som har satt en outplånlig prägel på historien. Från ödmjuk början till hans oväntade uppgång till berömmelse, Vasaslätten har fångat fantasin hos otaliga människor runt om i världen. På dessa sidor kommer vi att upptäcka deras prestationer, kamper och triumfer, såväl som deras inverkan på dagens samhälle. Genom exklusiva intervjuer och omfattande research kommer vi att reda ut hemligheterna bakom Vasaslättens framgång och undersöka hans bestående arv. Gör dig redo att fördjupa dig i en spännande resa som tar dig att lära känna alla de mest relevanta aspekterna av Vasaslättens liv.

Vasaslätten är ett område i Hagaparken i Solna. På platsen låg fram till 1786 Gamla Haga. Vasaslätten kallas även den Lilla pelousen.[1] På Vasaslätten finns ett litet sommarkafé, Konditori Vasaslätten som ursprungligen uppfördes på 1880-talet som vattenkiosk.

Ursprungligen var Gamla Haga en prästgård under Solna församling. Bebyggelsen var då belägen ca 200 meter norr om Gamla Hagas nuvarande plats på den äng som vetter mot Brunnsviken och som numera kallas Vasaslätten. Husen flyttades åren 1785-1786 och blev första bostad för Gustav III på Haga.[2]

Området omgestaltades på 1780-talets mitt i samband med anläggandet av Hagaparken som en engelsk landskapspark genom Fredrik Magnus Piper. Vasaslätten är den del av Hagaparken som bäst representerar engelska parkens slingrande promenadvägar under höga träd. Här är det majestätiska lindar som ger skugga på sommaren. Däremellan ligger mindre gräsplaner, så kallade pelouse, franska för "gräsmatta".

Enligt Byggnadskultur nr 2/1994 är den Lilla pelousen, d.v.s. Vasaslätten, inte helt typisk för Pipers trädgårdsarkitektur, som han planerade för Hagaparken i sin Generalplan för Haga lustpark. Det var tydligt att en starkare vilja gjort sig gällande, nämligen Gustav III:s.[1]

Bilder

Referenser

Externa länkar