Valdresbanan
Valdresbanan är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Dess inverkan har märkts i olika aspekter av det dagliga livet, från den sociala till den ekonomiska sfären. Under åren har Valdresbanan genererat diskussioner och debatter inom olika sektorer, vilket orsakat betydande förändringar i hur vissa problem hanteras. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska Valdresbanan och dess inflytande på dagens samhälle, analysera dess olika dimensioner och lyfta fram dess relevans idag.
Valdresbanan (norska: Valdresbanen) är en nedlagd sidobana till Gjøvikbanan och gick ursprungligen från Eina till Fagernes. Sträckan Eina–Dokka öppnades 1902 under namnet Landsbanan (norska: Landsbanen), och 1906 öppnades Valdresbanan fram till Fagernes.
Banan drevs som enskild järnväg fram till 1937, då Norges statsbaner övertog driften. År 1988 lades persontrafiken ned, medan godstrafiken på sträckan Eina–Dokka fortsatte till 1999. Sträckorna Fagernes–Leira och Leira–Bjørgo revs 1991 respektive 2003, medan den 47 km långa sträckan Eina-Dokka fortfarande finns kvar.[1]
Efter nedläggningen av trafiken har föreningen Nye Valdresbanen arbetat för bevarande av banan tillsammans med AS Valdresbanen, som sköter dressinuthyrning på sträckningen Dokka-Bjørgo och turisttågtrafik på banan.
Källor
- ^ ”NOR Network statement 5.3” (på norska). http://networkstatement.jbv.no/doku.php?id=vedlegg:tilknyttet_nettane. Läst 27 februari 2020.