VVS-montör

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet VVS-montör och dess inverkan på vårt samtida samhälle. VVS-montör är ett skal som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster, och dess relevans har bara ökat under de senaste åren. I den här artikeln kommer vi att undersöka olika aspekter av VVS-montör, från dess historia och utveckling till dess implikationer i dagens värld. Genom detaljerad analys hoppas vi kunna belysa detta ämne och ge våra läsare en djupare förståelse för VVS-montör och dess betydelse i den moderna världen.

VVS-montör i arbete.

VVS-montör (vvs står för värme, ventilation och sanitet) (äldre benämningar: rörmokare, rörläggare), är en fackman som installerar och reparerar VVS-anläggningar i byggnader. Förutom rör kan dessa anläggningar bestå av värmepumpar, elpannor, solvärme, varmvattenberedare, värmeelement, fläktar, klimatanläggningar samt sanitetsporslin.

Arbetsförmedlingen bedömer (augusti 2018) att VVS-montörer har mycket goda möjligheter till arbete både på ett års sikt och på fem års sikt.

Utbildning

VVS-montör kan man bli i Sverige genom att först gå den treåriga gymnasieutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet (tidigare Energiprogrammet) med inriktning VVS. Efter det går man 850 timmar multiplicerat med 4 perioder, alltså cirka två år som lärling på ett företag. Därefter avlägger man branschprov för att bli branschcertifierad VVS-montör. Alternativet är att direkt bli företagslärling under förutsättning att ett företag är villigt att åta sig utbildningsansvar och är anslutna till kollektivavtal. Under lärlingstiden kompletterar man med gymnasiebetyg i matte, svenska och engelska. Lärlingsperioden avslutas med samma branschprov som för gymnasieutbildade vvs-montörer.

Från hösten 2023 ska gymnasieskolans yrkesprogram ge grundläggande behörighet till högskola och universitet.


VVS-montörer i kulturen

Källor