Vällbräda

I världen av Vällbräda finns en lång tradition av studier, debatt och utforskande. Sedan urminnes tider har Vällbräda varit föremål för fascination och nyfikenhet, och genererat oändliga teorier, upptäckter och framsteg inom olika områden. För närvarande fortsätter Vällbräda att vara ett relevant ämne av intresse för samhället, eftersom dess inflytande sträcker sig till olika aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den spännande världen av Vällbräda, analysera dess inverkan och relevans idag, samt utforska dess möjliga konsekvenser för framtiden.

Vällbräda, anordning för att i piporglar med mekanisk traktur förflytta tangenternas rörelser i sidled.

På vällbrädan sltter ett antal horisontella stänger, vällar, vilka kan vara av trä eller järn. Varje väll har två armar. I den ena är abstrakten från en av tangenterna fästad, i den andra den abstrakt som leder vidare till spelventilen.

Tack vare vällbrädan kan piporna inom en stämma ställas upp oberoende av tangenternas ordning i klaviaturerna. Vällbrädor fanns i orglar redan under medeltiden. Norrlandaorgeln i Statens historiska museum, tillverkad någon gång mellan 1370 och 1430, har en bevarad vällbräda.

Uppfinningen av vällbrädan öppnade möjligheten att skapa orgelfasader med pipor placerade fritt efter konstnärliga önskemål.

Litteratur och källor