Utgivningsbevis

I dagens värld är Utgivningsbevis ett ämne som har blivit allt mer aktuellt. Från dess återverkningar på samhället till dess påverkan på ekonomin och miljön har Utgivningsbevis blivit en kontaktpunkt för både experter och medborgare. För att bättre förstå detta fenomen och dess implikationer är det avgörande att undersöka det ur flera perspektiv och upptäcka dess verkliga omfattning. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Utgivningsbevis, vilket ger en omfattande översikt som sträcker sig från dess historia till dess möjliga lösningar. Med detta hoppas vi kunna belysa Utgivningsbevis och främja en informerad diskussion om dess betydelse idag.

Utgivningsbevis är en typ av intyg som i vissa fall behövs för att erhålla grundlagsskydd enligt tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) i Sverige. Ett sådant kan också vara nödvändigt för att få ge ut exempelvis en tidning.[1] Ett utgivningsbevis utfärdas av https://mediemyndigheten.se/. När det gäller TF och YGL är Mediemyndigheten[2] ansvarig myndighet.

Ett utgivningsbevis gäller i tio år och kan därefter förlängas.

Under speciella förutsättningar kan ett utgivningsbevis även utfärdas till webbplatser. Det är möjligt sedan 2003 och följer av den s.k. databasregeln i YGL. Några av kraven som ställs är då att webbplatsen ska ha en ansvarig utgivare, ha anknytning till Sverige, och vara öppen för allmänheten. Vidare får domännamnet inte förväxlas med namnet på andra webbplatser med grundlagskydd.[3] Med ett utgivningsbevis och grundlagsskydd kan även reglerna i personuppgiftslagen kringgås av en webbsida.[4] Datainspektionen har riktat kritik mot att utgivningsbevis kan åsidosätta hela integritetsskyddet enligt personuppgiftslagen och tillåta publiceringar på internet av uppgifter av personlig natur utan något egentligt skydd för den enskilde.[5]

Utan utgivningsbevis för en tryckt eller elektronisk publikation bortfaller, enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, viktiga delar av skyddet för fri åsiktsbildning.[6] Skribenterna och ägarna är inte skyddade från ansvar för publikationens innehåll. En allvarligare följd är att rätten att anonymt lämna uppgifter inte är skyddad utan utgivningsbevis.[6] Uppgiftslämnare (”visselblåsare”) behöver därför se efter i register att publikationer har utgivningsbevis.[6]

Lagar och regler

Utgivningsbevis behandlas i tryckfrihetsförordningen för tryckt skrift och i yttrandefrihetsgrundlagen för radio- och tv-sändningar, webbsidor m.m. Det är inte obligatoriskt för en webbplats att ha utgivningsbevis, vilket är fallet för tryckta periodiska skrifter.[7] När utgivningsbeviset har utfärdats omfattas yttranden som görs i mediet inte längre av brottsbalken utan av tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens regelverk.

Statistik, ansökningar om utgivningsbevis

Tabellen[8] nedan visar antalet ansökningar om utgivningsbevis, månad för månad. De som ansökt om förnyat utgivningsbevis finns med i beräkningen.

År Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Ack.
1998 41 82 60 51 49 45 28 25 60 63 51 49 604
1999 51 77 71 51 48 46 38 36 56 48 54 36 612
2000 51 57 63 49 68 30 26 28 50 72 57 36 587
2001 38 50 50 35 37 40 20 29 30 77 78 35 519
2002 63 51 51 37 41 35 19 26 37 47 48 39 494
2003 52 82 65 54 31 25 16 31 43 64 70 66 599
2004 85 82 69 66 50 66 32 22 45 48 52 88 705
2005 40 47 46 40 51 45 28 38 71 46 57 43 552
2006 74 40 57 39 46 37 15 24 38 46 49 34 499
2007 47 46 50 33 29 22 18 21 58 46 42 38 450
2008 49 45 47 44 48 54 36 26 34 53 37 42 515
2009 61 121 193 85 58 52 21 25 35 45 39 45 780
2010 39 41 47 31 32 24 29 29 51 46 84 66 519
2011 36 52 42 34 40 21 31 36 39 58 32 40 461
2012 44 51 39 23 30 22 12 72 40 29 33 34 429
2013 17 26 48 20 24 19 7 28 45 28 40 26 328
2014 31 37 29 22 21 18 11 25 24 25 28 20 291
2015 38 26 19 23 20 33 10 19 35 20 29 14 286
2016 14 31 24 15 21 10 12 12 25 20 29 33 246
2017 19 22 22 18 19 27 5 56 17 13 16 16 250
2018 14 24 23 18 16 24 10 10 20 17 17 7 200
2019 27 56 27 27 15 11 11 14 10 7 10 15 230
2020 13 14 22 9 11 11 4 12 8 30 12 13 149

Sökning efter publikationers tillståndsbevis

Eftersom ansvaret för utgivningsbevis är delat mellan Patent- och registreringsverket och Myndigheten för press, radio och tv, finns två register att söka i för att utröna huruvida en publikation har utgivningsbevis:

Se även

Källor

  1. ^ ”Utgivningsbevis och databaser”. https://mediemyndigheten.se/ansokan-och-registrering/utgivningsbevis-och-databaser/. 
  2. ^ ”Mediemyndigheten”. https://mediemyndigheten.se/. 
  3. ^ https://lagen.nu/1991:1469#K1P9
  4. ^ Datainspektionen vill ändra grundlagen efter Lexbase, SR 28 januari 2014
  5. ^ Datainspektionens remissvar 2009-06-08 ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100818062452/http://www.datainspektionen.se/Documents/remissvar/2009-06-08-yttrandefrihetskommitten.pdf. Läst 10 januari 2010. 
  6. ^ Nils Funcke: ”Bulletin har skadet tilltron till publicistisk verksamhet”, Göteborgs‑Posten 28 mars 2021, sidan 6.
  7. ^ https://lagen.nu/1949:105#K5P5
  8. ^ ”Statistik för utgivningsbevis”. Patent- och registreringsverket. https://www.prv.se/sv/om-oss/statistik/statistik-om-utgivningsbevis/. Läst 23 februari 2021. 

Externa länkar