I den här artikeln kommer vi att utforska Utbildningsstyrelsen och allt som följer med det. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle har Utbildningsstyrelsen varit ett ämne för intresse och debatt inom olika områden. Genom historien har Utbildningsstyrelsen spelat en avgörande roll i bildandet av kulturer, utvecklingen av teknologier och utvecklingen av ideologier. Vi kommer att fördjupa oss i dess innebörd, dess relevans idag och hur den har präglat historiens gång. Genom detaljerad analys och djup insikt kommer vi att upptäcka vikten av Utbildningsstyrelsen och dess inflytande i dagens värld.
Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2024-10) Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Utbildningsstyrelsen | |
Ministerium | Undervisnings- och kulturministeriet |
---|---|
Minister | Anders Adlercreutz |
Föregångare | Skolstyrelsen 1871–1991 Yrkesutbildningsstyrelsen 1966–1991 CIMO 1991–2017 |
Inrättad | 1991 |
generaldirektör | Minna Kelhä |
Budget | 207,9 milj. € (2023) |
Antal anställda | 408 (2023) |
Webbplats | www.utbildningsstyrelsen.fi |
Utbildningsstyrelsen (UBS) (finska: Opetushallitus OPH) är ett centralt ämbetsverk i Finland under undervisnings- och kulturministeriet. Utbildningsstyrelsen ansvarar för utvecklandet av småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamhet, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, fria bildningen och grundläggande konstundervisningen. Utbildningsstyrelsen stödjer utvecklandet av utbildning och internationalisering av det finländska samhället.
Minna Kelhä är generaldirektör för Utbildningsstyrelsen.[1]
Utbildningsstyrelsen grundades den 1 april 1991 när Skolstyrelsen och Yrkesutbildningsstyrelsen slogs ihop. Syftet var att centralisera allt som berör utbildningsväsendet till ett centralt ämbetsverk. Målet var att det nya ämbetsverket skulle koncentrera sig på utvecklandet av undervisningens mål, innehåll och metoder samt följa upp och främja goda resultat inom utbildningen.
Genom en förordning (No 121) utfärdad den 30 april 1920 fattades beslut om inrättandet av en svenskspråkig avdelning vid Skolstyrelsen och avdelningen upprättades den 1 augusti samma år. Enligt lagen om Utbildningsstyrelsen (564/2016) ska det vid Utbildningsstyrelsen finnas en enhet för uppgifter inom den svenskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken.
Statens audiovisuella central (Valtion audiovisuaalinen keskus) som fungerat i Skolstyrelsens regi lades ner år 1994 och dess uppgifter fördelades mellan Utbildningsstyrelsen och Yle.
Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO och Utbildningsstyrelsen gick samman och bildade nya Utbildningsstyrelsen i början av år 2017.
Utbildningsstyrelsen gör upp läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samt grunderna för planen för småbarnspedagogik. Utbildningsstyrelsen leder arbetet med att utarbeta examensgrunder för yrkesinriktade examina samt bestämmer om grunderna i de examina som ingår i examensstrukturen. Utbildningsstyrelsen deltar i beredningen av förordningar som berör det egna verksamhetsområdet samt ger föreskrifter, instruktioner och rekommendationer för verkställandet av förordningarna.
Ämbetsverket upprätthåller också ett antagningsregister för andra stadiets läroanstalter och yrkeshögskolorna samt universiteten, ordnar språkexamina, ordnar och finansierar fortbildning för lärare och annan personal inom utbildningssektorn samt ansvarar för erkännande av utländska examina.
Utbildningsstyrelsen stöder internationaliseringen av det finländska samhället bl.a. genom att implementera program och avtal som främjar internationalisering och producera information om internationalisering.
Ämbetsverket koordinerar informationssystem, register och datatjänster inom utbildningssektorn, producerar indikatorer och prognoser om utbildning, samlar in och tillhandahåller information om utbildningssektorns statsandelar samt utvecklar och producerar läromedel med liten spridning.
Dessutom finns det sex statliga läroanstalter som lyder under Utbildningsstyrelsen och som Utbildningsstyrelsen resultatstyr. Till läroanstalterna hör Valteri center för lärande och kompetens (t.ex. Valteri Skilla), två språkskolor Helsingin ranskalais-suomalainen koulu och Suomalais-venäläinen koulu), European School of Helsinki och två yrkesläroanstalter (Sameområdets utbildningscentral och Centret för sjösäkerhetsutbildning Meriturva). Också Statens skolhem (t.ex. Lagmansgården) hör till Utbildningsstyrelsens resultatstyrning.
I Utbildningsstyrelsens organisation finns följande huvudfunktioner:
Vid Utbildningsstyrelsen finns följande fristående enheter:
Statsrådet tillsätter direktionen, vars uppgifter är att delta i utvecklandet av Utbildningsstyrelsens verksamhet, godkänna bl.a. verksamhets- och ekonomiplanen samt riktlinjerna för beredningen av budgetförslaget, följa upp och utvärdera revideringen och utvecklandet av läroplans- och examensgrunderna, avgöra utbildningspolitiskt viktiga ärenden som hör till Utbildningsstyrelsens område samt tillsammans med generaldirektören godkänna och underteckna Utbildningsstyrelsens bokslut och verksamhetsberättelse.
Utbildningsstyrelsens direktion under perioden 3.11.2023–30.9.2027
Direktionens ordförande är riksdagsledamot Sofia Vikman. Medlemmarna är (suppleanter inom parentes):
Medlemmar i direktionen är också Utbildningsstyrelsens generaldirektör och en person som ämbetsverkets personal väljer inom sig samt dennes suppleant. Direktionen väljer inom sig en vice ordförande.