Idag är Upplands runinskrifter 240 ett ämne av stor relevans och intresse i dagens samhälle. Ur dess många perspektiv har detta ämne skapat debatt och har fångat uppmärksamheten hos experter och personer som är intresserade av att förstå dess implikationer. Genom historien har Upplands runinskrifter 240 varit föremål för studier och analys och har spelat en grundläggande roll i beslutsfattande på personlig, professionell och social nivå. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Upplands runinskrifter 240, med syftet att erbjuda en komplett och uppdaterad vision av dess betydelse och relevans i det aktuella panoramat.
Upplands runinskrifter 240 ![]() | |
| |
Signum | U 240 |
---|---|
RAÄ-nr | Vallentuna 257:1 |
Område | Uppland |
Placering | Lingsberg |
Koordinater | 59°32′42″N 18°08′00″Ö / 59.54507°N 18.13332°Ö |
Tillkomsttid | Vikingatid |
Ristad av | Åsmund Kåresson (A)[1] |
Upplands runinskrifter 240 är en vikingatida runsten av granit i Lingsberg, Vallentuna socken och Vallentuna kommun.[1] Stenen utgör ett monument tillsammans med U 241, men de står ej längre på samma plats.[1][2] Runstenen är 2,75 meter hög och 1,5 meter bred. Runhöjden är 8-9 centimeter.[3] De båda stenarnas inskrifter ska börja läsas på U 240 och fortsättningen finns på U 241.[2] Båda ristningarna är attribuerade till Åsmund Kåresson.
Translitterering av runraden:
Normalisering till runsvenska:
Översättning till nusvenska:
På U 241 fortsätter inskriften sålunda:
"Och Dan och Huskarl och Sven läto resa stenen efter Ulvrik, sin farfar. Han hade i England uppburit två gälder. Gud och Guds moder hjälpe faderns och sonens själar."
Monumentet med de två stenarna är alltså resta till minne av en fader och en farfar, Halvdan och Ulvrik.[2] Farfaderns resor till England nämns, se Englandsstenarna.