Upplands runinskrifter 112

I den här artikeln kommer vi att utforska Upplands runinskrifter 112 från ett helt nytt perspektiv, och analysera alla aspekter kring det för att ge en fullständig och detaljerad översikt över detta ämne. Från dess ursprung till dess inflytande idag, kommer vi att ingående undersöka varje aspekt av Upplands runinskrifter 112, för att hjälpa till att förstå dess betydelse och relevans i olika sammanhang. Genom omfattande forskning och ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka belysa Upplands runinskrifter 112 och reda ut mysterierna kring den. Genom att syntetisera olika källor och synpunkter kommer vi att försöka erbjuda en rigorös och objektiv analys av Upplands runinskrifter 112, så att läsaren kan fördjupa sig i detta spännande ämne.

Upplands runinskrifter 112
Upplands runinskrifter 112
Upplands runinskrifter 112
SignumU 112
RAÄ-nr Ed 73:1[1]
OmrådeUppland
PlaceringKyrkstigen i Ed, Eds socken
Tillkomsttidsent 1000-tal (Pr4)
Ristad avFot 2 (A); Olev (A); Torgöt Fotsarve (A)[2]
Runorna på sida A av U112, uppställda på rad.
Runorna på sida B av U112, uppställda på rad.

Upplands runinskrifter 112 består av två runristningar i ett flyttblock utmed Kyrkstigen i Ed söder om Upplands-Väsby i Uppland. Stenen är en så kallad greklandssten.

Runblocket

Flyttblocket är 5 meter brett, 3-4 meter djupt och 3 meter högt. Omkretsen är cirka 18 meter.[3] Det finns en ristning på blockets västra sida som är 190 cm meter hög och 90 cm bred. Den andra slingan som är ristad åt söder är 190 cm hög och 110 cm bred. Runorna i de båda slingorna är ungefär 8 cm höga. Båda drakslingorna hör ihop och är proffsigt ornerade i Urnesstil: Pr4, vilket daterar dem till 1000-talets senare hälft, eller 1100-talets början.

Stenen som varit känd länge har bland annat besökts, beskrivits och tolkats av 1500-talets runologer: Johannes Bureus och Martin Aschaneus. Enligt Martin Aschaneus kallades stenen för Konungsstenen av folket i trakten.[4] Den går också under benämningen "Flyttblocket i Ed".

Upphovsmannen var ledare för Väringagardet, en elitstyrka som tjänade hos den bysantinske kejsaren. När han återvänt till hemgården i Ed lät han skapa minnesmärket efter Fastvi, sin moder.

Stenblocket är ristad på två sidor, här markerade A och B. Inskriften lyder i översättning:[5]

Sida B av runsten U 112.

Inskriften

Translitterering av runraden:

§A · rahnualtr · lit · rista · runar · efʀ · fastui · moþur · sina · onems · totʀ · to i · aiþi · kuþ hialbi · ant · hena ·
§B runa · rista · lit · rahnualtr · huar a × griklanti · uas · lis · forunki ·[2]

Normalisering till runsvenska:

§A ʀagnvaldr let rista runaʀ æftiʀ Fastvi, moður sina, Onæms dottiʀ, do i Æiði. Guð hialpi and hænnaʀ.
§B ʀunaʀ rista let ʀagnvaldr. Vaʀ a Grikklandi, vas liðs forungi.[2]

Översättning till nusvenska:

§A Ragnvald lät rista runorna efter Fastvi sin moder, Önams dotter, hon dog i Ed. Gud hjälpe hennes ande.
§B Runorna lät Ragnvald rista. Han var i Grekland, han var krigarföljets hövding.[4]

Se även

Källor

  1. ^ Fornminnesregistret: Ed 73:1
  2. ^ Samnordisk runtextdatabas, U 112, 2014
  3. ^ Runor. Lars Magnar Enoksen, Historiska Media, 1998, ISBN 91-88930-32-7
  4. ^ Elias Wessén, Sven B.F. Jansson, red (1940-1943). Sveriges runinskrifter. Bd 6, Upplands runinskrifter, del 1. Stockholm: KVHAA. http://www.raa.se/runinskrifter/sri_uppland_b06_text_3.pdf 
  5. ^ Mats G. Larsson. Väringar: Nordbor hos kejsaren i Miklagård. sid. 143 

Externa länkar