Idag är Upernavik Kujalleq ett ämne som har fått stor relevans inom olika samhällssektorer. Dess inverkan kan observeras inom bland annat de personliga, ekonomiska, politiska, kulturella och tekniska sfärerna. Upernavik Kujalleq har uppmärksammats av experter och forskare, såväl som individer som vill bättre förstå dess inflytande på vardagen. Genom historien har Upernavik Kujalleq upplevt förändringar och omvandlingar som gett upphov till debatter och reflektioner kring dess innebörd och omfattning. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Upernavik Kujalleq på det samtida samhället och analysera dess implikationer inom olika områden.
Upernavik Kujalleq | |
Bygd | |
Stat | ![]() |
---|---|
Autonomt land | ![]() |
Kommun | Qaasuitsup |
Koordinater | 72°9′16″N 55°31′29″V / 72.15444°N 55.52472°V |
Folkmängd | 204 (2010) |
Tidszon | UTC-3 |
Geonames | 3419712 |
Upernavik Kujalleq på kartan över Grönland.
|
Upernavik Kujalleq ("Det sydligaste Upernavik", danskt namn: Søndre Upernavik) är en by i Qaasuitsup kommun i Norra Grönland.
Samhället grundades 1855 som en handelsstation[1] och 2010 hade orten 204 invånare.[2] Befolkningstalet har under de två senaste decennierna varit ganska konstant.
Som en del av ett regeringsuppdrag underhålls orten av Air Greenland genom en liten helikopterflygplats, med rutter till Kangersuatsiaq och Upernavik.[3]
1921 förliste det svenska handelsfartyget Bele (som hade chartrats av Knud Rasmussen) i närheten av Upernavik Kujalleq. Ingen människa omkom.[1]