Universalia
I dagens värld har Universalia blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det är för dess inverkan på samhället, dess relevans i historien, dess inflytande på kulturen eller dess implikation i utvecklingen av vetenskap och teknik, har Universalia fångat uppmärksamhet och debatt hos akademiker, yrkesverksamma, entusiaster och allmänheten i allmänhet. Med en karriär som sträcker sig från tidigare decennier till nutid har Universalia visat sin förmåga att generera passionerade diskussioner och djupa reflektioner, vilket väckt både beundran och kritik inom olika områden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Universalia och dess inverkan på det samtida samhället.
Universalia (latin, neutrum pluralis av universalis, "allmän") är en filosofisk term; allmänbegrepp, motsatsen till partikulär. Universalierna uppfattas som abstrakta substanser, egenskaper eller relationer, till skillnad från partikulärerna som, i Platons efterföljd, uppfattas som konkreta manifestationer av universalierna.
Inom den medeltida skolastiken utkämpades den så kallade universaliestriden om det förhållande till verkligheten, som skulle tillerkännas universalierna. Enligt realismen är de självständiga verkligheter; enligt nominalismen är de endast begrepp eller ord, något sekundärt i förhållande till den egentliga verkligheten. Begreppet har fått viss förnyad aktualitet genom socialkonstruktivismen, som, i motsats till den platonska idéläran, i mer eller mindre grad ser allmänbegreppen som sociala konstruktioner.
Se även
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Universalia, filos., 1904–1926.
Källor
- Loux, Michael J. (2002) (på engelska). Metaphysics: A Contemporary Introduction (2). London: Routledge. sid. 20ff. ISBN 0-415-26107-4
- Lübcke, Poul, red (1993). Filosofilexikonet: filosofer och filosofiska begrepp från A till Ö. Stockholm: Forum. sid. 558–559. ISBN 91-37-09488-2