I den här artikeln vill vi ta upp frågan om Umeå domsaga, som har fått stor relevans de senaste åren. Umeå domsaga är ett ämne som har väckt intresse hos både vetenskapssamfundet och allmänheten, på grund av dess inverkan på olika aspekter av samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Umeå domsaga, från dess ursprung och utveckling, till dess inflytande idag. Vi kommer att fördjupa oss i dess implikationer både på individuell och kollektiv nivå, och analysera dess betydelse inom så olika områden som ekonomi, teknik, hälsa, kultur och miljö. Genom ett multidisciplinärt tillvägagångssätt strävar vi efter att erbjuda ett heltäckande perspektiv som gör att vi kan förstå relevansen och komplexiteten hos Umeå domsaga idag.
Umeå domsaga domsaga | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Västerbottens län |
Hovrätt | Hovrätten för Övre Norrland (–) Svea hovrätt (–) |
Inrättad | 1 januari 1921 |
Upphörd | 31 december 1964 |
Uppgått i | Västerbottens södra domsaga |
Läge | |
Koordinater | 63°54′21″N 19°44′42″Ö / 63.905848055556°N 19.744931111111°Ö |
Bestod av | |
Umeå tingslag | |
Redigera Wikidata |
Umeå domsaga i Västerbottens län var en domsaga fram till 1965 i Västerbottens län.
Umeå domsaga bildades den 1 januari 1921 (enligt beslut den 22 juni och 29 september 1920)[1] genom delning av Västerbottens södra domsaga och upplöstes den 1 januari 1965 då domsagan delades: Umeå landskommun överfördes till Umeå rådhusrätt och de resterande delarna till Västerbottens södra domsaga och Västerbottens södra domsagas tingslag.
Domsagan lydde först under Svea hovrätt, men överfördes till domkretsen för hovrätten för Övre Norrland när denna bildades 1936. Det låg endast ett tingslag under domsagan.
Ämbetstid | Namn | Levnadstid |
---|---|---|
(fullmakt 17 december 1920) 1921-1930 | Ingemar Kramer | |
(fullmakt 20 juni 1930) 1930-tidigast 1949 | Johan Wandén | 1889-?[2] |
1951-tidigast 1964 | Sten Lennart Ohlsson | 1911-?[3] |