I dagens artikel kommer vi att grundligt utforska Umayyaderna och dess inverkan på olika aspekter av vardagen. Från dess inflytande på populärkulturen till dess relevans idag har Umayyaderna varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden. Vi kommer att analysera dess historiska, sociala och ekonomiska betydelse, såväl som dess roll i bildandet av åsikter och attityder. Genom olika perspektiv och förhållningssätt kommer vi att försöka bättre förstå vilken roll Umayyaderna spelar i vårt samhälle och hur det har utvecklats över tid. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa om Umayyaderna.
Expansion under Profeten Mohammed, 622–632 |
Expansion under de fyra rättfärdiga kaliferna, 632–661 |
Expansion under det umayyadiska kalifatet, 661–750 |
Umayyaderna (arabiska: الأمويون, al-umawiyyūn, eller بنو أمية, banū umayya; turkiska: Emevi) var en arabisk klan av stammen Qureish som liksom den islamiske profeten Muhammeds klan Hashim hade Abd Manaf som gemensam stamfader. Från den umayyadiska klanen (Banu Umayyad) utvecklades efter den fjärde kalifen Alis död 661 den umayyadiska dynastin som styrde det islamiska riket till 750. Under dess tid utvidgades det islamiska riket.
Umayyadernas dynasti grundades av Muawiya I. Han var guvernör i Syrien under den tredje kalifen Usman ibn Affan och efter mordet på denne ledde han en revolt mot efterträdaren Ali ibn Abi Talib. Efter Slaget vid Siffin hade de kommit överens om att dela det muslimska imperiet mellan sig. När Ali blev mördad utropade sig Muawiyah till ensam kalif över den muslimska världen. Detta blev början på den umayyadiska dynastin som flyttade imperiets huvudstad från Medina till Damaskus.
Umayyaderna fortsatte utbredningen av de islamska områdena. Riket växte i öster till Indusdalen och in i Centralasien. I väster blev hela Nordafrika intaget 665 och större delen av Iberiska halvön blev besatt. Arabernas redan under Usman ibn Affan grundade sjömakt förstärktes, men Bysantinska riket behöll herraväldet över havet. Bysantinska rikets huvudstad Konstantinopel belägrades 717–718. Vid Poitiers i Frankrike utkämpades 732 den drabbning då ett arabiskt framryckande i västra Europa slogs tillbaka av Karl Martell och frankerna. Dock har den arabiska framryckningen i Frankerriket och slaget vid Poitiers betydelse överskattats och historiker menar idag att det snarare handlade om mindre plundringar från arabernas sida snarare än rena erövringsförsök. Detta slag ingår ofta i en form av västlig mytbildning.
Umayyaderna störtades 750 av abbasiderna efter förlusten i slaget vid Zab och de flesta umayyader blev mördade. En av prinsarna, Abd ar-Rahman I, tog dock över de muslimska områdena i Spanien och grundade en ny umayyadisk dynasti där, med Córdoba som huvudstad. Det var först ett emirat men blev senare Kalifatet Córdoba.
Släktträd över de umayyadiska kaliferna. Kaliferna anges med ordningsnummer framför sina namn samt regeringsperiod efter. Umayya och profeten Muhammeds familj var släkt.
Umayya | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Abu al-As | Harb | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
al-Hakam | Affan | Abu Sufyan | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Usman (644-656) | 1. Muawiya I (661-680) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Yazid I (680-683) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
4. Marwan I (684-685) | 3. Muawiya II (683) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muhammad | 5. Abd al-Malik (685-705) | Abd al-Aziz | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
6. al-Walid I (705-715) | 7. Sulayman (715-717) | 9. Yazid II (720-724) | 10. Hisham (724-743) | 8. Umar II (717-720) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
12. Yazid III (744) | 13. Ibrahim (744) | 11. al-Walid II (743) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
14. Marwan II (744-750) | De spanska umayyaderna | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Majoriteten av muslimerna betraktade umayyaderna som nominellt muslimer i bästa fall, med tanke på deras världsliga och överdådiga livsstil. De var också impopulära på grund av att de hade etablerat dynastiskt styre med våld. Deras regeringstid omnämns i senare källor föraktfullt som enbart "kungadöme" (mulk) – i motsats till kalifatet, som antogs vara baserat på regentens överlägsna personliga meriter och etablerat genom en process av samråd med folket.
I boken Tafsir al-Qurtubi har det återberättats via Sahl ibn Sa'd att Muhammed i en dröm såg umayyaderna gå upp på hans predikstol som apor. Efter det såg ingen honom skratta tills han dog. I samma bok säger Ibn Abbas att det förbannade trädet i Koranen är umayyaderna. Ayyashi och andra hadithförmedlare har återberättat från Ali ibn Abi Talib, Muhammad ibn Ali och Jafar al-Sadiq att det förbannade trädet är umayyaderna. Även i Ziyarat Ashura förbannas umayyaderna.